Arbetslöshet

Senast uppdaterad: 2024-05-14

Arbetslösheten uppgick till 9,2 procent i mars mätt enligt AKU. Säsongsrensat var den 8,6 procent. Antalet arbetslösa uppgick till 524 700 personer, mätt enligt AKU. Enligt Arbetsförmedlingens statistik var arbetslösheten 6,7 procent i mars.

Arbetslösheten uppgick till 9,2 procent i mars enligt SCBSCB::s arbetskraftsundersökningar (AKU). Mätt i säsongsrensade siffror låg arbetslösheten på 8,6 procent. I januari 2021 förändrades AKU och vissa variabler fick förändrade definitioner. Här kan du läsa mer om förändringarna i AKU .

Coronakrisens effekter på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: syns tydligt i siffrorna från AKU. Jämfört med februari 2020 ökade arbetslösheten med nästan 2 procentenheter fram till juni. Det kvarstår dock en viss skillnad till andra arbetslöshetsindikatorer, däribland antalet inskrivna arbetslösa. Flera av de åtgärder som infördes för att mildra effekterna av krisen gör att konsekvenserna på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: kan mildras något även i arbetslöshetstalen. En viktig faktor är möjligheten att korttidspermittera anställda för att undvika uppsägningar. I AKU räknas korttidspermitterade som sysselsatta.

Utöver AKU går det även att få information kring läget på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: via Arbetsförmedlingens statistik. Genom att ta fram andeln arbetslösa med hjälp av antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen och den registerbaserade arbetskraften går det att ta fram ytterligare mått på arbetslösheten vilket du ser i diagrammet här nedanför. Detta är en helt annan metod att undersöka arbetslösheten än AKU (mer om skillnaderna här ). Här mäter man istället hur många som varit öppet arbetslösaöppet arbetslösa: och sökande i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen den senaste månaden. Under mars 2024 uppgick andelen till 6,7 procent och så även i säsongsrensade termer. Utvecklingen kan skilja sig något mellan länen vilket du kan läsa mer om här.

Genom att klicka på de mindre diagrammen högst upp på sidan kan du även studera den mer långsiktiga utvecklingen för arbetslösheten. Till exempel kan du ta del av en länkad årsserie tillbaka till 1970 för åldersgruppen 16-64 år och serier över hur antalet arbetslösa har utvecklats över tid.

Som framgår av dessa diagram skedde en kraftig ökning i samband med 1990-talskrisen. Arbetslösheten steg då snabbt från några få enstaka procent till över tio procent 1993. Därefter låg den kvar på en mycket hög nivå under stora delar av 90-talet. Även uppgångarna i samband med lågkonjunkturen i början av 00-talet och finanskrisen 2009 syns tydligt i diagrammen. Efter finanskrisen upprepades i viss utsträckning samma mönster då arbetslösheten länge låg kvar på en relativt hög nivå, trots att sysselsättningen ökade. (Hur arbetslöshetarbetslöshet: och sysselsättningsysselsättning: hänger ihop kan du läsa mer om här .)

När man studerar arbetslösheten brukar man skilja på friktionsarbetslöshetfriktionsarbetslöshet:, strukturell arbetslöshetstrukturell arbetslöshet: och konjunkturell arbetslöshetarbetslöshet:. Den första typen orsakas av att det finns friktioner på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Det tar tid för den arbetslösa att söka jobb och det tar tid för företagen att gå igenom ansökningar och hålla i intervjuer. Denna typ av arbetslöshetarbetslöshet: är inte så allvarlig eftersom den ofta är kortvarig. I andra fall beror arbetslösheten på att utbudutbud: och efterfråganefterfrågan: inte är i balans och då kan problemen bli större med längre arbetslöshetsperioder. Ett exempel på detta är strukturell arbetslöshetstrukturell arbetslöshet: som orsakas av att de arbetslösa har andra kompetenser än vad företagen eftersöker. Ett annat exempel är konjunkturell arbetslöshetarbetslöshet: vilket beror på att företagföretag: minskar personalstyrkan i dåliga tider.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.