Ekonomifakta

Arbetslöshet - utrikes födda

Senast uppdaterad: 2024-05-15

Arbetslösheten bland utrikes födda är högre än bland inrikes födda. Det beror bland annat på att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen, samt att det tar tid att etablera sig i ett nytt land om man kommit hit som flykting.

Loading

Enligt SCBSCB::s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,1 procent år 2023. Bland inrikes födda var motsvarande siffra 5,1 procent. Gruppen innehåller dock folk från många olika världsdelar och beroende på hur man delar in den ser bilden väldigt olika ut. Till exempel är arbetslösheten relativt låg för personer födda i Europa, Sydamerika och Nordamerika. Under 2022 kom det många flyktingar från Ukraina till Sverige. Det kom också många flyktingar från Europa under kriget på Balkan i början av 1990-talet och flyktningarna från Sydamerika kom i huvudsak under 1970-talet.

Däremot är arbetslösheten högre bland personer födda i Afrika och Asien – två världsdelar som det kommit många flyktingar från under senare år. Den relativt korta vistelsetiden i Sverige är en del av förklaringen bakom den högre arbetslösheten i de grupperna. I genomsnitt tar det cirka 8 år innan hälften av de som asylinvandrat kommit i arbete ( läs mer här ).

En annan faktor som spelar in är att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen utrikes födda. Precis som för inrikes födda är risken för arbetslöshetarbetslöshet: högre om man bara har en förgymnasial utbildningutbildning:.

Loading

I och med att det finns så stora olikheter i gruppen utrikes födda kan den vara problematisk att använda sig av för att beskriva dagens utmaningar på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Gruppen innehåller så stora variationer gällande utbildningsnivå, orsaker till invandring och vistelsetid i landet att det är svårt att generalisera utifrån den.

Den grupp som uppmärksammas mest i debatten under senare år är den stora flyktingvåg som kulminerade under 2015 och den är svår att ringa in i arbetskraftsundersökningarna. Att det skett en tilltagande tudelning på svensk arbetsmarknad beroende på födelseland framkommer dock tydligt i annan arbetslöshetsstatistik. Ser man till de som är inskrivna som öppet arbetslösaöppet arbetslösa: på Arbetsförmedlingen, eller i program med aktivitetsstöd, har andelen utomeuropeiskt födda ökat från lite drygt 10 procent i början av 2000-talet till att utgöra 43 procent i dagsläget.

Loading

Senast uppdaterad: 2024-05-15

av Katarina Wagman

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Arbetsmarknad