Statsskulden

Senast uppdaterad: 2025-06-09

Under och efter krisåren i början av 1990-talet ökade statsskulden kraftigt och nådde omkring 1 400 miljarder kronor vid mitten av årtiondet. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i förhållande till BNPBNP:, översteg då 70 procent. Under senare år har den dock minskat och uppgick år 2024 till 16,9 procent.

Statsskulden påverkas av balansen mellan statens inkomster och utgifter. När utgifterna överstiger inkomsterna måste staten låna pengarpengar: för att täcka underskottet, vilket leder till en ökad skuld. Statsskulden medför dessutom ytterligare kostnader i form av räntebetalningar. Den påverkas även av valutakursförändringar, eftersom skulden finansieras genom lån i både svenska och utländska valutor.

Statsskulden är ett mått på ett lands statsfinansiella ställning, och dess storlek idag beror på landets ekonomiska historia, förekomsten av krig och finansiella kriser samt den demografiska utvecklingen. Genom att sätta skulden i relation till BNPBNP: kan man bedöma dess storlek i förhållande till landets ekonomi.

Sedan 1990-talskrisen har statsfinanserna stärkts avsevärt, vilket lett till en minskad skuldsättning. Nedgången förklaras av besparingsåtgärder som infördes i mitten av 1990-talet, tillsammans med en relativt stark ekonomisk tillväxttillväxt:. Staten har också överfört medel från AP-fonderna till statskassan samt sålt aktier, bland annat i Telia. Det finanspolitiska ramverket, som infördes under samma period, har dessutom spelat en avgörande roll genom att införa tydliga mål och restriktioner för finanspolitiken.

Internationellt sett är Sveriges statsskuld låg, och landet tillhör de EUEU:-länder med lägst offentlig skuldsättning. Detta framgår vid en jämförelse av den så kallade MaastrichtskuldenMaastrichtskulden:, som omfattar den samlade skulden för både staten och kommunerna. I den okonsoliderade skulden, som visas i diagrammet ovan, ingår även statliga myndigheters innehav av statspapperstatspapper:. Det är denna okonsoliderade skuld som RiksgäldenRiksgälden: använder som mått och som ligger till grund för statsskuldsräntorna.

RiksgäldenRiksgälden: ansvarar för att förvalta statsskulden och har i uppdrag att minimera kostnaderna samtidigt som riskerna hålls under kontroll. Arbetet bygger på ekonomiska bedömningar, inte politiska beslut. Det är också dessa bedömningar som avgör hur stor andel av skulden som finansieras i svensk respektive utländsk valutavaluta:.