Statsskulden

1 210,0Miljarder kronor
nov-18

Under och efter krisåren i början på 1990-talet ökade skulden kraftigt och var i mitten av årtiondet uppe i cirka 1 400 miljarder kronor. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, uppgick under dessa år till närmare 75 procent men har under senare år minskat till knappt 30 procent.

Statsskulden påverkas framför allt av hur statens utgifter och inkomster förhåller sig till varandra. Om staten har högre utgifter än inkomster innebär det att staten måste låna pengar för att täcka underskottet. Utöver detta betalas ränta på statsskulden. Skulden påverkas också av till exempel valutakursförändringar då skulden finansieras med lån i både svensk och utländsk valuta.

Det finns två mått på statsskulden, konsoliderad och okonsoliderad. Skillnaden är att i den okonsoliderade skulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. Riksgäldskontoret använder sig av just detta mått och det är också den okonsoliderade skulden som ligger till grund för statsskuldsräntorna. Däremot använder sig regeringen ofta av den konsoliderade skulden och den är kanske också lämpligare att använda vid internationella jämförelser.

Statsskulden som andel av bruttonationalprodukten, BNP, uppgick till 29 procent i slutet av 2017. Genom att sätta skulden i relation till BNP kan man jämföra statsskuldens storlek med landets totala ekonomi. Sedan 1990-talskrisen har statsfinanserna blivit betydligt starkare och den statliga skuldsättningen har gått ner. Som mest uppgick statsskulden till nära 75 procent av BNP under den tidiga delen av 1990-talet. Bakom nedgången ligger besparingar som gjordes i mitten av 90-talet och en relativt stark ekonomisk tillväxt. Staten har också fört över pengar från AP-fonderna till statskassan och sålt aktier i bland annat Telia. Tillsammans har dessa saker gjort att statsskulden, mätt som andel av BNP, sjunkit relativt snabbt.

Internationellt sett är den svenska statsskulden låg. Vi hör till de EU-länder som har allra lägst offentlig skuldsättning. Detta framgår om man jämför den så kallade Maastrichtskulden.

De som ansvarar för att förvalta statsskulden är Riksgälden. De ska förvalta skulden så att kostnaderna minimeras samtidigt som de ska ta hänsyn till riskerna. Det betyder att Riksgäldens bedömning av hur de ska förvalta skulden är ekonomisk och inte politisk. Det är också kostnaderna och riskerna som avgör hur stor del av skulden som ska lånas i svensk respektive utländsk valuta.

Skulden finansieras till 70 procent av lån i svenska kronor. Detta görs genom att ge ut obligationer och statsskuldsväxlar. Endast en mycket liten andel lånas direkt från privatpersoner och mindre företag, ofta i form av premieobligationer. Resterande lånas av stora pensionsfonder, försäkringsbolag, kommersiella banker och Sveriges Riksbank, men också utländska centralbanker.

Statsskuld efter kontopost

År 2017

MnkrProcent
Statsobligationer799 471,0061,00
Premieobligationer12 267,001,00
Riksgäldskonto och riksgäldsspar207,000,00
Statsskuldväxlar78 552,006,00
Övriga inhemska lån21 408,002,00
Lån i utländsk valuta389 913,0030,00
Summa statsskuld1 301 818,00100,00
LADDA NER
Källa: SCB
Beloppen i tabellen avser genomsnittlig skuld 2017.