Sverige i välståndsligan

Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard. I början av 1970-talet låg Sverige på en fjärdeplats. Därefter halkade vi ner i listan, särskilt i samband med 90-talskrisen. Idag ligger vi på nionde plats.

OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i den så kallade välståndsligan. Måttet kan ses som indikation på levnadsstandarden i de olika länderna eftersom det både tar hänsyn till hur mycket som produceras per invånare och hur högt prisläget är i de jämförda länderna.

2021 låg Sverige på plats nummer nio i rankingen. Under de senaste tio åren har vi varit uppe på som högst en sjundeplats år 2011. Även om Sveriges placering skiftat en del under senare år ligger de mer dramatiska förändringarna längre tillbaka i tiden. I början av 1970-talet, efter rekordåren på 1950- och 60-talen, låg Sverige på en fjärdeplats i välståndsligan. Bara USA, Schweiz och Luxemburg hade vid den tiden högre köpkraftskorrigerad BNP per capita.

De två efterföljande decennierna blev dock mer problematiska. Sverige drabbades i likhet med andra västländer hårt av oljekriserna under 1970-talet. Dessutom byggdes problem upp på hemmaplan. Industrins konkurrenskraft försämrades när löneökningarna skenade iväg, delvis som en kompensation för stigande priser i oljekrisernas spår. Löneökningarna gav på så vis extra bränsle till inflationen. Jobbtillväxten i privat sektor stagnerade och Sverige tvingades till ett antal devalveringar för att försöka återta förlorad konkurrenskraft.

Sveriges BNP-tillväxt var under 1970- och 80-talen lägre än OECD-genomsnittet. Problemen kulminerade till slut i en djup kris i början av 1990-talet då BNP krympte tre år i rad och Sverige föll kraftigt i välståndsligan.

Problemen i svensk ekonomi tvingade dock fram ett antal nödvändiga reformer i slutet av 1980-talet och 90-talet. Bland annat öppnades fler marknader upp för konkurrens, skattesystemet reformerades och vi fick en självständig Riksbank med ett tydligt inflationsmål. Utöver detta började även lönebildningen fungera bättre genom att den internationellt konkurrensutsatta industrin fick sätta märket för löneökningar även inom andra branscher.

Efter 90-talskrisen har tillväxten i svensk ekonomi varit högre igen och Sveriges placering i välståndsligan har legat ganska stabilt. Skillnaderna i BNP per capita mellan länderna som ligger runt Sverige i rankingen är små, så betydelsen av enstaka placeringar upp eller ner ska inte överdrivas.

Man kan konstatera att efter 2005 tenderade avståndet till OECD-genomsnittet att öka, medan det gick tillbaka något efter 2011. De senaste två åren har det gått lite bättre för Sverige igen relativt sett, men man ska dock komma ihåg att 2020 var ett år som präglades av coronapandemin, vilket gjorde att BNP föll i många länder.