Sverige i välståndsligan

Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard. I början av 1970-talet låg Sverige på en fjärdeplats. Därefter halkade vi ner i listan, särskilt i samband med 90-talskrisen. Idag ligger vi på en tolfteplats.

OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i den så kallade välståndsligan. Måttet kan ses som indikation på levnadsstandarden i de olika länderna eftersom det både tar hänsyn till hur mycket som produceras per invånare och hur högt prisläget är i de jämförda länderna.

2019 låg Sverige tolva i rankingen, vilket är en svag placering historiskt sett. Under de senaste tio åren har vi varit uppe på som högst en sjundeplats 2011.

Även om Sveriges placering skiftat en del under senare år ligger de mer dramatiska förändringarna längre tillbaka i tiden. I början av 1970-talet, efter rekordåren på 1950- och 60-talen, låg Sverige på en fjärdeplats i välståndsligan. Bara USA, Schweiz och Luxemburg hade vid den tiden högre köpkraftskorrigerad BNP per capita.

De två efterföljande decennierna blev dock mer problematiska. Sverige drabbades i likhet med andra västländer hårt av oljekriserna under 1970-talet. Dessutom byggdes problem upp på hemmaplan. Industrins konkurrenskraft försämrades när löneökningarna skenade iväg, delvis som en kompensation för stigande priser i oljekrisernas spår. Löneökningarna gav på så vis extra bränsle till inflationen. Jobbtillväxten i privat sektor stagnerade och Sverige tvingades till ett antal devalveringar för att försöka återta förlorad konkurrenskraft.

Sveriges BNP-tillväxt var under 1970- och 80-talen lägre än OECD-genomsnittet. Problemen kulminerade till slut i en djup kris i början av 1990-talet då BNP krympte tre år i rad och Sverige föll kraftigt i välståndsligan.

Problemen i svensk ekonomi tvingade dock fram ett antal nödvändiga reformer i slutet av 1980-talet och 90-talet. Bland annat öppnades fler marknader upp för konkurrens, skattesystemet reformerades och vi fick en självständig Riksbank med ett tydligt inflationsmål. Utöver detta började även lönebildningen fungera bättre genom att den internationellt konkurrensutsatta industrin fick sätta märket för löneökningar även inom andra branscher.

Efter 90-talskrisen har tillväxten i svensk ekonomi varit högre än OECD-genomsnittet och högre än den var under 1970- och 80-talen. Visserligen har detta inte förbättrat Sveriges placering välståndsligan särskilt mycket, men skillnaderna i BNP per capita mellan länderna som ligger runt Sverige i rankingen är små, så betydelsen av enstaka placeringar upp eller ner ska inte överdrivas.

Däremot kan man se att vi under en ganska lång period efter 90-talskrisen tenderade att öka avståndet till OECD-genomsnittet. 1995 var Sveriges köpkraftskorrigerade BNP per capita 16 procent högre än genomsnittet. 2011 var det uppe i 24 procent. Därefter har dock avståndet till OECD-genomsnittet minskat igen. 2019 var avståndet nere på lite knappt 20 procent.