BNP per capita

Senast uppdaterad: 2025-02-28

BNP per capita beräknas genom att dividera bruttonationalprodukten (BNP) med antalet invånare i landet. Detta mått visar hur mycket ett land producerar i förhållande till befolkningsutvecklingen. Under 2024 ökade BNP per capita med 1,2 procent jämfört med året innan.

Storleken på en ekonomi beror bland annat på antalet invånare i landet. För att kunna jämföra länder och ta hänsyn till skillnader i befolkningstillväxt, använder man ofta BNP per capita, det vill säga BNP delat med antalet invånare.

Precis som det traditionella BNP-måttet kan BNP per capita uttryckas i både löpande och fasta priser. När det anges i fasta priser, som i diagrammet ovan, har man justerat för prisförändringar eller, enkelt uttryckt, tagit hänsyn till inflationen.

Under 1950- och 1960-talen ökade Sveriges BNP per capita kraftigt. Däremot präglades 1970-talet av ekonomisk oro. Världen drabbades av två oljekriser, 1973 och 1979, vilket ledde till stora problem för många västländer, däribland Sverige. De efterföljande prisökningarna förstärktes av höga löneökningar i Sverige, vilket bidrog till snabb inflation. Dessutom höjdes arbetsgivaravgiften kraftigt, vilket ökade lönekostnaderna ytterligare. Detta ledde till att Sverige tappade i internationell konkurrenskraft och tillväxten blev svag under denna period.

Den svaga tillväxten kulminerade i en djup ekonomisk kris i början av 1990-talet, då Sverige upplevde tre år av fallande BNP. Krisen ledde dock till omfattande reformer. Riksbanken blev självständig, skattesystemet förändrades och flera marknader öppnades för konkurrens. Dessa reformer bidrog till att återuppliva Sveriges ekonomiska tillväxt.

Trots detta har Sverige även senare drabbats av ekonomiska kriser och nedgångar. I början av 2000-talet föll konjunkturen kraftigt när IT-bubblan sprack. Några år senare, 2008 och 2009, minskade BNP per capita som en följd av finanskrisen. Efter en kraftfull återhämtning kom ett bakslag på grund av den internationella skuldkrisen, främst på grund av problem i euroområdet. Detta fördröjde återhämtningen, och det var först 2014 som Sverige började lämna lågkonjunkturen och BNP per capita åter började öka.

I slutet av första kvartalet 2020 drabbades Sverige och världen av coronakrisen, vilket orsakade en kraftig ekonomisk chock. BNP per capita föll med 2,9 procent, vilket var den största nedgången sedan finanskrisen.

Demografiska förändringar påverkar

I perioder med ovanligt hög eller låg befolkningstillväxt är det särskilt viktigt att analysera utvecklingen av BNP per capita. Under de senaste åren har Sverige befunnit sig i just en sådan period. Mellan 2005 och 2020 ökade befolkningen i genomsnitt med cirka 0,9 procent per år, vilket ör en historisk hög siffra. Som jämförelse var den genomsnittliga befolkningstillväxten endast 0,2 procent per år mellan 1995 och 2005. Om man enbart fokuserar på den totala BNP-tillväxten under de senare åren riskerar man därför att överskatta välståndsutvecklingen.

Det är dock inte bara den totala befolkningsökningen som är relevant utan också förändringar i åldersfördelningen. Om andelen personer i arbetsför ålder (ungefär 20-64 år) växer snabbare än övriga åldersgrupper, kan detta ha en positiv inverkan på BNP per capita eftersom fler då bidrar till produktionen. Under de senaste åren har dock befolkningen i åldersgruppen 20-64 år vuxit långsammare än andra åldersgrupper, vilket delvis kan förklara den svaga utvecklingen av BNP per capita.

Läs också

När färre ska försörja fler - hur påverkar demografin vår ekonomi?

Denna vecka lanserar Ekonomifakta ett nytt nyckeltal som visar försörjningskvoten i din kommun. Försörjningskvoten visar förhållandet mellan antalet personer utanför den arbetsföra befolkningen och antalet personer mellan 20 och 64 år.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.