Artikel
Har svenska hushåll blivit känsligare?
Publicerad 2026-02-26 av Alva Ohlsson
Hur hushållen upplever sin egen ekonomi brukar vara en god indikator på hur deras konsumtion utvecklas. Efter 2022 har sambandet dock försvagats. Trots kraftiga känslomässiga reaktioner på ekonomins svängningar har hushållen upprätthållit en relativt stabil konsumtionsnivå.
Svagare samband mellan framtidstro och konsumtion efter 2022
Historiskt har hushållens syn på den egna ekonomin och deras konsumtion följt varandra väl. När framtidstron har stärkts har konsumtionen ökat, och när pessimismen har tilltagit har hushållen hållit igen.
Efter 2022 försvagades dock detta samband. Pessimismen ökade markant i takt med stigande Inflation:inflation, högre bolåneräntor, fallande reallöner och växande geopolitisk oro, men det fick inte fullt genomslag i konsumtionen. Den minskade visserligen något, men nedgången var betydligt mindre än den som följde när coronapandemin bröt ut i början av 2020, trots att hushållens syn på den egna ekonomin då var mer positiv än under 2022.
När inflationen senare föll tillbaka och stabiliserades ökade optimismen igen. Men i takt med nya geopolitiska osäkerheter och handelskonflikter dämpades framtidstron på nytt, och pessimismen tog återigen över. Konsumtionen däremot låg kvar på en relativt stabil och svagt positiv nivå.
Hushållen betalar mer men får mindre
Hushållens inköp i detaljhandeln har ökat över tid. Diagrammet visar att försäljningen i detaljhandeln har stigit både i löpande och Fasta priser:fasta priser. Löpande priser:Löpande priser visar de faktiska belopp som hushållen betalar i kronor, medan fasta priser är rensade för Inflation:inflation och speglar den faktiska volymen. Det vill säga hur mycket Varor:varor som faktiskt konsumeras.
I samband med inflationsuppgången 2022 bröts däremot detta mönster. Försäljningen i Löpande priser:löpande priser fortsatte att öka, samtidigt som utvecklingen i Fasta priser:fasta priser försvagades. Hushållen spenderade alltså mer Pengar:pengar i kronor på konsumtion, men fick färre Varor:varor för pengarna. Den som tidigare spenderade 200 kronor i veckan på frukost behövde nu lägga några kronor extra, samtidigt som innehållet i matkassen minskade. När utgifterna stiger utan att konsumtionsvolymen ökar uppstår en känsla av försämrad ekonomi, trots att konsumtionen mätt i kronor framstår som stabil.
Inflationsuppgången satte spår i hushållens syn på ekonomin
Inflationstakten har visserligen fallit tillbaka, men den högre prisnivå som etablerades under 2022 och 2023 ligger kvar. Lägre Inflation:inflation innebär att priserna ökar långsammare, inte att de sjunker tillbaka till tidigare nivåer. Hyror, livsmedelspriser och räntor är idag högre än före inflationsuppgången, och reallönerna har ännu inte fullt ut kompenserat för de tidigare prisökningarna. Hushållen befinner sig därför i ett svagare ekonomiskt läge än tidigare.
Samtidigt har inflationsuppgången lämnat en psykologisk eftersläpning. Erfarenheten av de snabba kostnadsökningarna har satt spår och bidrar, tillsammans med det försämrade utgångsläget, till att hushållen tenderar att reagera starkare på nya negativa ekonomiska signaler.
Så har svenska hushåll blivit mer känsliga? Mycket tyder på det när det gäller synen på den egna ekonomin, men i det faktiska konsumtionsbeteendet är förändringen mindre tydlig.
