Hushållens finansiella tillgångar
Senast uppdaterad: 2025-10-03
Hushållens finansiella tillgångar har ökat stadigt sedan mitten av 1990-talet och uppgick under det andra kvartalet 2025 till närmare 22 000 miljarder kronor. År 2024 motsvarade tillgångarna 334 procent av BNPBNP:. Utvecklingen förklaras framför allt av stigande bostadspriser, ett växande pensionssparande samt ökade investeringar i aktier och fonder.
Tillgångarna har ökat snabbare än skulderna
De svenska hushållens totala finansiella tillgångar uppgick till närmare 22 000 miljarder kronor under det andra kvartalet 2025. Det motsvarar en ökning med mer än sex gånger jämfört med för 20 år sedan, räknat i inflationsjusterade siffror. Samtidigt har skulderna ökat, framför allt genom större bostadslån. Tillgångarna har däremot vuxit i betydligt snabbare takt. Nettoförmögenheten uppgick under samma period till 16 467 miljarder kronor i fasta priserfasta priser:. Det innebär att hushållen i dag har ett betydligt större ekonomiskt överskott än för två decennier sedan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att medan skulderna är fasta och långsiktiga, kan värdet på tillgångarna snabbt förändras beroende på utvecklingen i omvärlden.
Börsens utveckling påverkar hushållens förmögenhet
Tillgångarnas värdeutveckling har följt börsens svängningar, eftersom en stor del av hushållens sparande är placerat i aktier och fonder - antingen direkt eller indirekt genom pensionssystemen. Fördelningen mellan olika sparformer gör också att förmögenhetstillväxten skiljer sig åt mellan hushåll. De som står utanför aktiemarknaden går miste om en stor del av värdeökningen.
Så fördelar hushållen sina tillgångar
Hushållen placerar sina tillgångar på olika sätt. Ett vanligt alternativ är bankinlåning, där pengarpengar: sätts in på bankkonton och kan tas ut plus räntaränta: vid ett senare tillfälle. Bankinlångenen utgör omkring 13 procent av hushållens samlade tillgångar. Ungefär en tredjedel av sparandet är placerat i aktier och fonder. Den största delen utgörs däremot av kollektivt pensionssparande inom tjänste- och premiepensionssystemen (drygt 37 procent), medan knappt åtta procent består av privat försäkringssparande.
Olika tillgångar innebär olika grad av tillgänglighet och risk - vissa kan snabbt omvandlas till pengarpengar:, andra är svårare att sälja. Bankinlåning, aktier och fonder kan snabbt omvandlas till pengarpengar: och användas för konsumtion, medan en bostad eller ett pensions- och försäkringssparande är bundet under lång tid. Risknivån varierar också. Aktier har ofta större värdesvängningar än fonder, som sprider risken genom att bestå av flera olika värdepapper. Banksparandet är det mest riskfria alternativet eftersom de har ett fast nominellt värdenominellt värde: och omfattas av den statliga insättningsgarantin.
Sparandets betydelse
Ett långsiktigt sparande gör det möjligt för individer att nå ekonomiska mål, som att köpa bostad, finansiera utbildningutbildning: eller trygga pensionen. Sparandet hjälper hushållen att jämna ut konsumtionen över livet och bidrar samtidigt till samhällsekonomin genom att ge företagföretag: kapitalkapital: för investeringar.
Finansiella tillgångar skapar också ekonomisk trygghet. De fungerar som en buffert vid oväntade utgifter eller inkomstbortfall. Hushåll med höga skulder men små tillgångar är däremot mer sårbara vid ekonomiska störningar, vilket kan leda till minskad konsumtion eller i värsta fall betalningsproblem. Om många hushåll samtidigt får svårt att betala av sina lån kan det dessutom påverka den finansiella stabiliteten negativt.