Hyror

Senast uppdaterad: 2025-05-12

Det är stor skillnad i hyra mellan förstahands- och andrahandskontrakt i Sverige. Detta beror främst på att hyran på ett förstahandskontrakt sätts utifrån hyresreglering. Den bidrar till lägre hyror för de som har ett förstahandskontrakt men även långa bostadsköer och höga hyror på andrahandsmarknaden.

Dagens hyresreglering är utformad på ett sätt som håller hyrorna på en lägre nivå, särskilt för äldre lägenheter i attraktiva storstadsområden. Detta blir tydligt vid en jämförelse mellan förstahans- och andrahandsmarknaden, där prissättningen är friare i det senare fallet. I Stockholm var andrahandshyrorna för ettor och tvåor under 2024 dubbelt så höga som förstahandshyrorna. Medianen för en etta låg på omkring 5 800 kronor per månad i första hand, medan medianen i andra hand kostade omkring 11 500 kronor. I mindre kommuner är prisskillnaden mindre.

Det bör tilläggas att prissättningen på andrahandsmarknaden inte är helt fri, men den är friare jämfört med förstahandshyror. Före 2013 var även andrahandshyror för ägda bostäder reglerade av hyreslagstiftningen, men idag finns det betydligt färre begränsningar för prissättningen. När det däremot gäller uthyrning av hyresrätter i andra hand finns det fortfarande flera restriktioner, vilket också speglas i att andrahandshyror för hyresrätter ofta är lägre än för motsvarande bostadsrätter.

Boverket har analyserat hyresregleringens effekter på utbudet av hyresrätter och visat att regleringen har lett till ett lägre antal hyresrätter på marknaden än vsd som annars skulle ha varit fallet, särskilt i storstäderna.

Det begränsade utbudet av hyresrätter, i kombination med ett ineffektivt utnyttjande av det befintliga beståndet, leder till långa bostadsköer och minskad rörlighet på bostadsmarknaden. Detta drabbar främst unga och utrikes födda, som ofta inte har möjlighet att stå i bostadskön lika länge som äldre inrikes födda. När människor hindras från att flytta för att studera eller arbeta påverkas deras möjlighet att vara verksamma där de hade kunnat vara som mest produktiva. Det medför i sin tur att Sveriges samlade produktivitetproduktivitet: utvecklas svagare.

Hyresregleringen bidrar även till att svarta marknader för hyreskontrakt uppstår. Enligt lag är det förbjudet att köpa och sälja hyreskontrakt, men eftersom hyrorna ligger under marknadsnivå får kontrakten ett ekonomiskt värde som kan omsättas på en illegal marknadmarknad:.

Hyresregleringen är inte ensam ansvarig för underskottet av hyresrätter. Även andra faktorer bidrar, såsom planmonopolet, strandskyddet, bullerregler, skatteregler och olika riksintressen.