Ekonomifakta

Sveriges export- och importprodukter

Senast uppdaterad: 2025-03-24

Svensk varuexport består i hög grad av industrivaror, såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter. Exempel på stora importvaror är olja, bilar samt el- och teleprodukter. Tjänstehandeln domineras av olika slags affärstjänster, tekniska tjänstertjänster: samt resor och transporter.

Loading

Cirka 40 procent av den svenska varuexporten utgörs av maskiner och transportmedel. Hit räknas bland annat exportexport: av telekomprodukter. Sveriges basindustribasindustri: svarar också för en betydande del av den svenska varuexporten. Till basindustrin räknas skogsindustrin, stål- och gruvindustrin samt den kemiska industrin.

Viktiga importvaror är exempelvis el- och teleprodukter, livsmedel och personbilar. Olja är annan mycket stor importvara, både råolja och raffinerad olja (mineraloljor). Över tid har dock det svenska oljeberoendet minskat. År 1980 motsvarande oljeimporten över 20 procent av det totala varuimportvärdet. År 2022 uppgick oljeimporten till drygt 8 procent. Den lägre andelen kan bland annat förklaras av den successiva övergången till andra energikällor och det minskade oljeberoendet inom industrin.

I tjänstehandeln ryms bland annat våra utlandsresor. Då mäter man hur mycket som konsumeras i det besökta landet, samt värdet på de varorvaror: och tjänstertjänster: som man tar med sig hem. När utländska besökare kommer till Sverige bokförs deras konsumtion i Sverige som exportexport: i tjänstebalansen . På motsvarande sätt räknas våra utlandsresor som importimport: i statistiken. Exempel på andra stora poster i tjänstehandeln är transporter och övriga affärstjänster. I den senare gruppen ingår bland annat tjänstertjänster: relaterade till forskning och utveckling.

Loading

I tabellen nedan redovisas varuhandeln mer detaljerat.

Loading
Läs också
Loading

Export och import

Sverige är ett mycket handelsberoende land. År 2024 motsvarade värdet av all export från Sverige cirka 54 procent i relation till BNP. Denna andel är betydligt högre nu än i början av 1980-talet.

Senast uppdaterad: 2025-03-24

av Jacob Öljemark

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Makroekonomi