Nya branscher öppnar sig
Publicerad: 2009-01-19
Vården, omsorgen och skolan har öppnats för konkurrenskonkurrens:. Många företagföretag: letar sig till dessa nya branscher. Det har blivit vanligt att vi som konsumenter kan välja fritt mellan olika utförare.
1992 genomfördes den så kallade friskolereformen i Sverige. Den innebar i korthet att skolor finansieras med en skolpengskolpeng: för varje elev, oavsett vilken skola eleven väljer. Friskolorna tar alltså inte betalt av eleverna. Sedan dess har mycket skett på området:
- Friskolorna har ökat i antal från 90 stycken år 1991 till nästan 1 000 stycken år 2007
- Nu finns friskolafriskola: tillgänglig i två tredjedelar av landets kommuner
- 17 procent av gymnasieeleverna och 9 procent av grundskoleeleverna går i friskolafriskola:
Företagande i välfärdssektorn
Även inom vården och omsorgen öppnas det för privata utförare. Vi är vana vid att det är kommunen eller landstinget som står för välfärdstjänsterna, men det har blivit allt vanligare att vårdcentralen eller dagiset är privat drivna. Faktum är att nästan en femtedel av utbildningen och barnomsorgen i kommunerna idag utförs av företagföretag:. Inom omsorgen om äldre och funktionshindrade går det långsammare. Precis som för tio år sedan är runt 11-13 procent av den här omsorgen privat utförd. Finansieringen sker vanligen via offentliga medel, och sällan med egna försäkringar.
Inget nytt under solen
Att privata aktörer kommer in på tidigare offentliga marknader är inget nytt. Under 1990-talet var det flera tunga infrastrukturella marknader som öppnades upp för privata aktörer. El- och energimarknaden, järnvägen, taxi, posten samt flyget är områden där statens monopolmonopol: försvann. Även den långväga busstrafiken gick igenom processen under 1990-talet. Resultatet av att SJ:s bestämmanderätt uppluckrades blev fler turer och lägre priser.
Ett annat exempel är medierna. 1993 avmonopoliserades radion och vi fick fler än fyra kanaler att välja mellan, eftersom vem som helst nu får starta sin egen radiokanal. Några år tidigare släpptes televisionen fri och public service hade inte längre ensamrätt på att underhålla och allmänbilda folk i tv-sofforna.
Att privata aktörer kommer in på tidigare offentliga marknader är inget nytt.
Telekombranschen är ytterligare ett exempel. Efter avregleringen år 1993 har vi gått från enbart Televerket till en mängd operatörer att välja bland, och priserna har pressats till en bråkdel av de ursprungliga. Diagrammet visar prisutvecklingen av teletjänster och utrustning sedan 1980.
Prisutveckling teletjänster och utrustning 1980-2008
KPIKPI:, indexindex: 1980=100
Not: Teletjänster och utrustning är en grupp inom KPIKPI:. Här ingår alltså också utrustning, vilket innebär att en del av prisutvecklingen har att göra med teknisk utveckling på området. Prisfallet på just telekomtjänsterna påtalas dock även i statens offentliga utredning 2005:4. Där visar man att företagens intäkter per mobilkund har minskat med 35 procent mellan 1995 och 2003. Avregleringen skedde 1993.
Läs mer om företagföretag: i välfärdssektorn på Ekonomifaktas nya faktasidor. Där kan du hitta statistik och information om hur utvecklingen sett ut i hela den offentliga sektorn men också uppdelat på skola, vård och omsorg:
