Artikel

Kod styr börsbolag

Publicerad 2007-02-13 av Alexandra Stråberg

Bolagsstyrningskoden är en uppsättning förhållningsregler för börsnoterade Företag:företag med syftet att öka insynen i hur bolagen styrs. Med god Bolagsstyrning:bolagsstyrning ökar näringslivets Effektivitet:effektivitet, vilket främjar förutsättningarna för Tillväxt:tillväxt i den svenska ekonomin.

Under 1990-talet blev flera stora företagsskandaler kända runt om i världen. Amerikanska energibolaget Enron gömde förluster på mångmiljardbelopp samtidigt som det rapporterade om höga vinster; italienska livsmedelskoncernen Parmalat förfalskade bokföring, skrev falska fakturor och skapade skalbolag i skatteparadis – för att nämna några exempel.

Skandalerna fick till följd att allmänhetens förtroende för finansmarknaden och de börsnoterade bolagen sjönk.

För att återställa finansmarknadens anseende började ledande aktörer utforma riktlinjer för självreglering som skulle öka genomlysningen och Aktie:aktieägarnas kontroll. De förhållningsregler som togs fram, och som numera är en del av regelverket för börsnoterade bolag, kallas bolagsstyrningskod eller Corporate governance:corporate governance.

I december 2004 fastställdes den svenska koden för Bolagsstyrning:bolagsstyrning. Koden ska sedan den 1 juli 2005 tillämpas av alla större Företag:företag noterade på Stockholmsbörsen och ingår som en del i Stockholmsbörsens noteringsavtal.

Bolagsstyrningskoden ska säkerställa att företagen drivs med sina ägares intresse som främsta ledstjärna. Den omfattar bland annat hur styrelsemedlemmar nomineras, hur styrelsearbetet bedrivs och vilken ersättning som utgår till vd och övriga ledande befattningshavare. Koden bygger på principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att ett Företag:företag kan välja att avstå från att följa vissa regler i koden om det har särskilda skäl till det. Ett avsteg måste dock alltid förklaras. Företagen ska också varje år redogöra för hur det tillämpat koden i en så kallad bolagsstyrningsrapport.

Bolagsstyrningskoden bidrar till ökad effektivitet

Förtroendet för finansmarkanden har till stor del återställts. Bland annat tack vare de noggrant utformade och uppföljda bolagsstyrningskoderna. Domar har också fallit i många av de mål som blev Resultat:resultat av finansskandalerna. Enrons förre vd Jeffrey Skilling fick till exempel ett av de hårdaste straff som någonsin utdömts i USA för ekonomisk brottslighet.

I och med att bolagsstyrningskoden bidrar till ökat förtroende för börsföretagen hos allmänheten och den internationella kapitalmarknaden, hjälper det till att skapa bättre förutsättningar för det svenska Näringslivet:näringslivet. God Bolagsstyrning:bolagsstyrning bidrar till näringslivets Effektivitet:effektivitet och därmed till bättre förutsättningar för ökad Tillväxt:tillväxt i den svenska ekonomin.

Europeiska och nordiska koder

I dag har de allra flesta länderna i Europa infört koder för noterade bolag och där ingår i många fall förhållningsregler för Bolagsstyrning:bolagsstyrning i det juridiska ramverket för noterade bolag.

Bolagen på den nordiska börsen påverkas av en eller flera koder som gäller i Danmark, Finland och Sverige. Även Norge har en kod även om de inte är med på den nordiska börsen. Den svenska koden är mycket mer detaljerad och omfångsrik än de övriga nordiska ländernas koder, särskilt i jämförelse med den finska koden.

EU:EU-Kommissionen:kommissionen har sagt att att de inte ser något behov av en gemensam bolagsstyrningskod på EU-nivå. De kommer därför inte att verka för att harmonisera medlemsstaternas nationella bolagsstyrningskoder. De vill istället skapa EU-regler på enskilda områden där de anser att det finns behov. Ett exempel på detta var 2004 då Kommissionen beslöt om en rekommendation om ersättningar till ledande befattningshavare.

I Sverige förvaltar Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning:Bolagsstyrning den svenska bolagsstyrningskoden genom att följa upp hur koden fungerar för de berörda bolagen, informera om hur koden ska tillämpas och göra förtydliganden och justeringar. Kollegiet ingår i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, där samtliga organ för näringslivets självreglering inom detta område samlats.