Styrräntor - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-10-31

Styrräntor är centralbankernas viktigaste verktyg för att stimulera ekonomin under en Lågkonjunktur:lågkonjunktur och kyla av den under en Högkonjunktur:högkonjunktur. På så sätt hålls inflationen på en låg och stabil nivå.

Alla moderna ekonomier har en Centralbank:centralbank. I Sverige heter den Riksbanken:Riksbanken, i USA Federal Reserve och i Euroområdet:euroområdet Europeiska Centralbanken:Europeiska Centralbanken (ECB:ECB).

I Euroområdet:euroområdet bestäms den huvudsakliga Penningpolitiken:penningpolitiken av ECB:ECB, där alla medlemsländer i eurosamarbetet finns representerade. Euroländerna har däremot fortfarande kvar sina nationella centralbanker som är med och genomför Penningpolitiken:penningpolitiken.

Penningpolitik i ett internationellt perspektiv

Inriktningen på Penningpolitiken:penningpolitiken kan variera mellan olika länder. Generellt är dess främsta syfte att skapa goda förutsättningar för ekonomisk Tillväxt:tillväxt, genom att dämpa konjunktursvängningar och upprätthålla en låg och stabil Inflation:inflation. Det viktigaste penningpolitiska verktyget som centralbankerna använder är styrräntan. I Sverige heter styrräntan bara styrräntan (tidigare hette den reporänta), i USA kallas den Fed Funds-Ränta:ränta och i Euroområdet:euroområdet finns det tre olika styrräntor till inlåningsfaciliteten, refinansieringstransaktioner och utlåningsfaciliteten.

Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar centralbankerna marknadsräntorna i ekonomin. På så sätt kan centralbankerna stimulera ekonomin i Lågkonjunktur:lågkonjunktur och kyla av den i Högkonjunktur:högkonjunktur. Vissa centralbanker, såsom Riksbanken:Riksbanken och ECB:ECB, har uttalade Inflationsmål:inflationsmål medan andra centralbanker enbart har målet att hålla inflationen på en låg nivå som är förenlig med god ekonomisk Tillväxt:tillväxt.

Hur styrräntorna utvecklas är ofta i hög grad en avspegling av konjunkturen. I samband med finanskrisen i slutet av 2008 sänktes styrräntorna i USA, Euroområdet:euroområdet och Sverige till rekordlåga nivåer. Räntan i USA steg därefter igen i takt med det stärkta konjunkturläget och låg länge en bra bit över ECB:ECB:s och Riksbankens nivåer.

I mars 2020 tvingade dock coronakrisen den amerikanska centralbanken att kraftigt sänka räntan. Tack vare starka ekonomiska stimulanser från både finans- och Penningpolitiken:penningpolitiken återhämtade sig de flesta länderna relativt fort under 2021 och inflationen började ta fart. I mitten av mars 2022 inleddes en höjningscykel av den amerikanska centralbanken. Sedan dess har Riksbanken:Riksbanken och många andra centralbanker också höjt räntan för att få ner inflationen till målen. Under 2024 har flera centralbanker sänkt styrräntan.