Artikel
En åldrande befolkning ställer krav på arbetsmarknaden
Publicerad 2025-10-06 av Katarina Wagman
Sveriges befolkning blir allt äldre, samtidigt som andelen i arbetsför ålderarbetsför ålder: minskar. Det innebär att en mindre del av befolkningen ska bära kostnaderna för våra gemensamma samhällsfunktioner som skola, vård och omsorg samt infrastrukturinfrastruktur:. För att möta utmaningarna med en åldrande befolkning krävs flera åtgärder. Den outnyttjade arbetskraften är en viktig del av lösningen.
Färre ska försörja fler
Sveriges välfärdvälfärd: bygger på att de som arbetar, företagföretag: och hushåll finansierar samhällsfunktionerna genom olika skatter. Att en del av befolkningen försörjs av andra är en naturlig del av systemet, men när befolkningsstrukturen förändras och en mindre andel av befolkningen arbetar ökar försörjningsbördan. Sverige har, likt många andra västländer, en åldrande befolkning. Att vi lever längre och håller oss friska högre upp i åldrarna är i grunden positivt. Men i kombination med ett lågt barnafödande uppstår utmaningar. Färre ska försörja fler.
Den demografiska försörjningskvoten visar hur många barn, unga och äldre det finns per 100 personer i arbetsför ålderarbetsför ålder: (20-64 år). Syftet är att belysa balansen mellan dem som försörjs och dem som arbetar och därmed står för finansieringen av våra gemensamma samhällsfunktioner. Största delen av skatteintäkterna kommer nämligen från arbete, främst via inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.
I dag är försörjningskvoten i Sverige 77. Det innebär att det finns 77 personer som är yngre än 20 år eller äldre än 64 år per 100 personer i arbetsför ålderarbetsför ålder:. Men långt ifrån alla i arbetsför ålderarbetsför ålder: arbetar. När man i stället ser till den sysselsatta försörjningskvoten, som tar hänsyn till hur många som faktiskt jobbar i den arbetsföra befolkningen, stiger kvoten till 95. På kommunnivå blir utmaningen ännu tydligare. I 230 av Sveriges 290 kommuner är den sysselsatta försörjningskvotensysselsatta försörjningskvoten: över 100, vilket innebär att det finns fler som inte jobbar än det finns yrkesverksamma.
Det outnyttjade arbetskraftsutbudet är en dold resurs
Många i arbetsför ålderarbetsför ålder: står utanför arbetsmarknaden av naturliga skäl, till exempel på grund av studier, pension, värnplikt eller långvarig sjukdom. Men det finns också en annan grupp i samma åldersspann, på cirka 780 000 personer, som både vill och kan arbeta mer. Denna grupp utgör det outnyttjade arbetskraftsutbudet.
SCBSCB: definierar det outnyttjade arbetskraftsutbudet som alla arbetslösa, undersysselsattaundersysselsatta: och latent arbetssökandelatent arbetssökande:. Den största delen av gruppen utgörs av arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i EUEU:, och svenska ungdomar etablerar sig generellt senare på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Även personer utan fullständig gymnasieutbildning och utrikes födda har en svagare ställning på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:.
De undersysselsattaundersysselsatta: har ett arbete men önskar och har möjlighet att arbeta mer. Det handlar ofta om deltidsanställda, till exempel inom vård- och handelssektorn.
De latent arbetssökandelatent arbetssökande: vill och kan arbeta men har inte sökt arbete under den senaste månaden. Gruppen är mycket varierad och omfattar heltidsstuderande, pensionärer och personer med långvarig sjukdom, men också många som inte tillhör någon av dessa kategorier och som ändå inte har sökt arbete.
Ökade resurser till välfärden
I dag har omkring 4,8 miljoner i åldern 20-64 år en sysselsättningsysselsättning:. Om även de arbetslösa och latent arbetssökandelatent arbetssökande: skulle komma i arbete skulle antalet sysselsatta öka med cirka tio procent och den sysselsatta försörjningskvotensysselsatta försörjningskvoten: minska från 95 till 86. Det skulle ge betydande samhällsekonomiska effekter genom högre skatteintäkter och lägre bidragskostnader.
För att uppskatta hur mycket skatteintäkterna skulle öka om det outnyttjade arbetskraftsutbudet kom i arbete behöver man utgå från antalet timmar dessa personer kan bidra med. Att räkna antalet personer kan nämligen ge en missvisande bild. De undersysselsattaundersysselsatta: arbetar redan deltid, men vill arbeta mer. Dessutom är många av de latent arbetssökandelatent arbetssökande: studenter eller pensionärer som vill arbeta deltid vid sidan av sina huvudsakliga sysslor. Antalet personer i det outnyttjade arbetskraftsutbudet kan därför inte räknas som heltidsarbetande för sig, men deras sammanlagda uppgivna timmar kan omräknas till ett motsvarande antal heltidsarbeten.
År 2024 uppgick det outnyttjade arbetskraftsutbudet i arbetsför ålderarbetsför ålder: till omkring 19 miljoner timmar per vecka. Det motsvarar cirka 475 000 heltidsarbetande personer. Om vi utgår från att alla dessa arbetar heltid och medianlönen 2024 på 37 100 kronor i månaden, skulle det ge ett tillskott på drygt 100 miljarder kronor i skatteintäkter. En summa som nästan motsvarar kommunernas samlade kostnader för förskola och skolbarnomsorg.
Arbetskraftsinvandring och ökad produktivitet är också en del av lösningen
Att bättre ta till vara den befintliga arbetskraften är centralt för att möta den demografiska utmaningen. Samtidigt är det inte realistiskt att utgå från att alla som kan och vill arbeta också kommer att göra det. I en välfungerande ekonomi finns det alltid en viss nivå av arbetslöshetarbetslöshet:. Det beror dels på att unga människor behöver tid för att etablera sig på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: och hitta rätt jobb, dels på att det tar en stund att hitta en ny anställning efter att man har lämnat en tidigare. ArbetslöshetArbetslöshet: kan också uppstå till följd av lågkonjunkturer eller personliga skäl, som sjukdom och hälsa.
Det finns därför också behov av att utöka arbetskraften. Ett högre födelsetal kan på lång siktlång sikt: bidra till det, men effekten är långsam eftersom det tar minst 20 år innan nyfödda når arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Arbetskraftsinvandring kan däremot ge ett snabbare tillskott och därigenom minska försörjningskvoten på kort siktkort sikt:.
På längre sikt är produktivitetstillväxten avgörande. När produktionen per arbetad timme ökar kan färre försörja fler. Historiskt har teknikutvecklingen varit den främsta drivkraften bakom denna utveckling och förväntas spela en nyckelroll även framöver. En högre produktivitetproduktivitet: bidrar dessutom till ökad ekonomisk tillväxttillväxt:, vilket i sin tur leder till högre skatteintäkter.
