Sysselsättning per kön - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-04-30

En större andel män än kvinnor har en sysselsättningsysselsättning:. Det gäller såväl inom EUEU: som i Sverige, även om skillnaderna mellan könen är mindre i Sverige än i många andra EUEU:-länder. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EUEU: bland män är tio procent högre än bland kvinnor. I Sverige är motsvarande siffra 4 procent. Sverige har också den tredje högsta sysselsättningsgraden bland kvinnor inom EUEU:, näst efter Island och Estland.

I samtliga av EUEU::s medlemsländer har kvinnor en lägre sysselsättningsgrad än män. Bland kvinnor i åldern 20-64 år låg EUEU:-snittet på 70,9 procent år 2024 vilket kan jämföras med 80,9 procent bland män. Inför år 2020 satte EUEU: upp ett sysselsättningsmål som säger att 75 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt, det vill säga ha anställning eller vara egenföretagare. För att uppnå det målet är det viktigt att fler kvinnor kommer in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:.

I många länder är skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad stor. Den största skillnaden inom EUEU: återfinns i Italien där den uppgår till 19,4 procentenheter. Lägst skillnad uppvisar Finland där gapet mellan män och kvinnor ligger på 0,7 procentenheter. Även i övriga nordiska länder är skillnaderna små. Sverige tillhör de EUEU:-länder med högst sysselsättningsgrad bland kvinnor, strax lägre än Island och Estland. Här kan du läsa mer om skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män i Sverige.

Det finns däremot stora skillnader mellan länder när man ser till hur vanligt det är med deltidsanställningar. Trots att sysselsättningsgraden i Nederländerna är hög arbetade cirka 61 procent av de sysselsatta kvinnorna deltid år 2023. I Sverige var det cirka 26 procent av de sysselsatta kvinnorna deltidsanställda, EUEU:-snittet låg på 28,2 procent.

Det finns många olika faktorer som påverkar kvinnors sysselsättningsysselsättning:. Bland annat kan rätten till föräldraledighet och tillgången till förskola påverka föräldrars beslut att arbeta eller stanna hemma, men även sociala och kulturella normer kan spela in.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.