Artikel
Nya regler skärper kraven för arbetskraftsinvandring
Publicerad 2026-06-01 av Katarina Wagman
Den 1 juni införs nya regler för Arbetskraftsinvandring:arbetskraftsinvandring. Förändringarna innebär bland annat att lönekravet för arbetstillstånd höjs från 80 till 90 procent av den svenska medianlönen. Det motsvarar en höjning från 29 680 till 33 390 kronor i månaden. Syftet med reformen är att motverka missbruk och stärka kontrollen av arbetskraftsinvandringen. Samtidigt innebär de nya reglerna att färre personer kan komma till Sverige för att arbeta.
I korthet:
Lönekravet för arbetstillstånd höjs till 33 390 kronor i månaden
27 bristyrken får ett lägre lönekrav på 27 825 kronor
Reglerna ska stärka kontrollen och rikta arbetskraftsinvandringen mot kvalificerade yrken
Det finns flera olika skäl till att personer flyttar till ett annat land för att arbeta. Det kan handla om skillnader i löner, olika tillgång på arbete, geografisk närhet till andra arbetsmarknader, språk, kultur, med mera. Efterfrågan:Efterfrågan på utländsk Arbetskraft:arbetskraft kan uppstå inom vissa yrken om det finns för få personer med rätt Kompetens:kompetens eller Utbildning:utbildning i landet. En åldrande befolkning med en större andel pensionärer kan också leda till ökad efterfrågan på arbetskraft.
Antal beviljade arbetstillstånd har halverats
År 2008 införde Sverige nya regler som gjorde de enklare för Arbetsgivare:arbetsgivare att rekrytera utländsk Arbetskraft:arbetskraft. Bland annat flyttades ansvaret för att bedöma behovet av arbetskraft från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och facken till arbetsgivarna. Sedan dess har politiken för Arbetskraftsinvandring:arbetskraftsinvandring gradvis blivit mer restriktiv. Under 2010-talet växte kritiken mot fusk, skenanställningar och bristande arbetsvillkor i vissa branscher, vilket ledde till skärpta kontroller och högre krav på arbetsgivare.
Under senare år har regelverket allt tydligare inriktats mot högkvalificerad Arbetskraft:arbetskraft. Antalet beviljade arbetstillstånd har också minskat under de senaste åren. År 2025 beviljade Sverige 11 100 arbetstillstånd, vilket är mer än en halvering jämfört med 2022.
Höjt lönekrav för arbetstillstånd, men inte för alla
För att beviljas arbetstillstånd i Sverige måste arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU:EU från och med 1 juni erbjudas en Lön:lön på minst 90 procent av den svenska medianlönen, vilket motsvarar en månadslön på 33 390 kr. Det innebär en höjning från dagens nivå på 80 procent. Syftet är enligt regeringen att motverka lönedumpning, arbetslivskriminalitet och utnyttjande av utländsk Arbetskraft:arbetskraft. Regeringen vill också styra arbetskraftsinvandringen mot yrken med högre kvalifikationskrav.
Samtidigt har regeringen beslutat om att införa undantag för 27 yrkesgrupper där arbetskraftsbristen bedöms vara särskilt stor. För dessa yrken gäller en Lön:lön på 75 procent av medianlönen, motsvarande 27 825 kronor per månad. Undantagen omfattar bland annat delar av vårdsektorn, vissa industrijobb och tekniska yrken. Regeringen har motiverat undantagen med att samhällsviktiga verksamheter annars riskerar att få ännu svårare att rekrytera personal.
Framförallt beviljas tillstånd till högkvalificerad arbetskraft
En majoritet av de arbetstillstånd som beviljas idag är yrken med krav på högskolekompetens eller mer. Det handlar framförallt om ingenjörer, It-arkitekter och systemutvecklare. Men antalet beviljade arbetstillstånd varierar både mellan yrkesgrupper och säsonger. Under sommarmånaderna är Efterfrågan:efterfrågan på Arbetskraft:arbetskraft utan särskild yrkesutbildning hög medan flest arbetstillstånd utfärdas till personer med teoretisk specialistkompetens under resterande delar av året.
Arbetsgivare uppger brist på 61 000 personer
Sverige har en hög Arbetslöshet:arbetslöshet. Det väcker om frågan om vilken roll arbetskraftsinvandringen ska spela på en arbetsmarknad där många står utan jobb. Men arbetslöshet och arbetskraftsbrist kan existera parallellt. Trots att det finns många arbetssökande kan Arbetsgivare:arbetsgivare ha svårt att hitta personer med rätt Kompetens:kompetens. Flera studier visar också att brist på kvalificerad Arbetskraft:arbetskraft är ett återkommande problem för svenska Företag:företag.
Arbetskraftsbrist innebär att arbete inte blir utfört trots att Arbetsgivare:arbetsgivare har möjlighet att anställa. Sedan två år tillbaka genomför Statistiska centralbyrån (SCB:SCB) undersökningen Lediga jobb och rekryteringsbehov, som mäter Efterfrågan:efterfrågan på Arbetskraft:arbetskraft i Sverige. Syftet är att analysera kompetensbrist och matchningsproblem på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Till skillnad från Arbetsförmedlingens statistik över platsannonser bygger undersökningen på arbetsgivarnas egna uppgifter om rekryteringsbehov och erfarenheter av rekrytering inom såväl privat som Offentlig sektor:offentlig sektor..
Under 2025 uppgav Arbetsgivare:arbetsgivare att de saknade drygt 61 000 personer inom olika yrken. Bristen var ungefär lika stor inom yrken som vanligtvis kräver gymnasial Utbildning:utbildning som inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Bland de yrken som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar till var det bland annat brist på undersköterskor, snickare samt fordonsmekaniker och reparatörer. Inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning var bristen stor på specialistläkare, mjukvaru- och systemutvecklare samt ingenjörer och tekniker.
