Flyktinginvandring - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-05-12

År 2024 beviljades 387 635 ansökningar om asyl i EUEU:. Tyskland var det land som totalt sett beviljade flest asylansökningar, men Grekland beviljade flest antal i förhållande till folkmängd. Sverige har tidigare varit bland de länder som beviljat flest asylansökningar men har, liksom många andra länder, stramat åt flyktingpolitiken under senare år.

EUEU::s medlemsländer beviljade sammanlagt 387 635 asylansökningar under år 2024. Det är cirka 30 000 fler än föregående år. Tyskland svarade för flest beviljade ansökningar och stod för 34 procent av totalen. I förhållande till folkmängd var det däremot Grekland som beviljade flest ansökningar, 38 stycken per 10 000 invånare. Sverige beviljade under samma period tre asylansökningar per 10 000 invånare.

Efter det kraftigt ökande antalet asylsökningar under 2015 har många europeiska länder, inklusive Sverige, stramat åt sin flyktingpolitik. Du kan läsa mer om flyktinginvandringen till Sverige här.

Senast uppdaterad: 2025-05-12

av Katarina Wagman

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Arbetsmarknad

Vad gör befolkningen?

Omkring hälften av Sveriges befolkning är i arbete. Drygt en tredjedel står utanför arbetsmarknaden eftersom de är barn eller pensionärer. Den återstående delen, som också står utanför arbetsmarknaden, består av personer som är sjukskrivna, arbetslösa eller studerande.

14/5 2025

Sysselsättning per kön - internationellt

En större andel män än kvinnor har en sysselsättning. Det gäller såväl inom EU som i Sverige, även om skillnaderna mellan könen är mindre i Sverige än i många andra EU-länder. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EU bland män är tio procent högre än bland kvinnor.

14/5 2025

Arbetsmarknadspolitiska program

I Sverige finns ett stort antal arbetsmarknadspolitiska program, exempelvis praktik, arbetsmarknadsutbildningar och anställningsstöd. De senaste åren har antalet typer av anställningsstöd dock minskat.

14/5 2025

Varsel om uppsägning

I april varslades 4 548 personer, icke säsongsrensat. I säsongsrensade siffror uppgick antalet varsel till 4 777, vilket är fler jämfört med tidigare månad.

14/5 2025

Varsel per län

Antal totala varsel minskade under april. Utvecklingen skiljer sig däremot åt på länsnivå. I Stockholm varslades 2 018, vilket är 487 färre än föregående månad. I Västra Götaland ökade samtidigt antal varsel med 202 personer, från 557 till 759.

14/5 2025

Arbetslöshet

I mars var 485 700 personer arbetslösa, mätt enligt AKU. Det motsvarar 8,5 procent av arbetskraften. Säsongsrensat och utjämnat uppgick arbetslösheten till 8,8 procent, vilket är något högre än föregående månad. Enligt Arbetsförmedlingens statistik var arbetslösheten 6,9 procent i april.

14/5 2025

Arbetslöshet per län

I april uppgick arbetslösheten till 6,9 procent, enligt Arbetsförmedlingens statistik. På länsnivå är det Skåne, Gävleborg, Södermanland och Västmanland som uppvisar de högsta arbetslöshetstalen medan Gotland, Norrbotten och Jämtland är de län med lägst arbetslöshet.

14/5 2025

Sysselsättningsgrad efter ursprung - internationellt

Sverige har en relativt stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Det är däremot inte unikt för Sverige. Liknande utmaningar finns även i andra europeiska länder, bland annat i Finland, Tyskland och Nederländerna.

12/5 2025

Real löneutveckling

Höga löneökningar innebär inte alltid ökad köpkraft för löntagarna. 1970-1995 ökade de nominella lönerna med i genomsnitt 8,1 procent per år, men de reala löneökningarna stannade vid i genomsnitt 0,5 procent per år.

9/5 2025

Konflikter

Den svenska arbetsmarknaden präglades av många konflikter, framför allt olovliga strejker, under 1970- och 1980-talet. Detta förändrades under tidiga 1990-talet och det blev färre strejker. Det är fortfarande vanligt med strejkvarsel på arbetsmarknaden men de flesta varsel leder inte till stridsåtgärder.

8/5 2025

NEET - Utanförskap bland unga

Youth not in employment, education or training, förkortat NEET, är måttet som används för att mäta utanförskap bland unga internationellt och i Sverige. NEET mäter hur stor andel bland de unga som varken jobbar eller studerar och därmed står utanför både utbildningssystem och arbetsmarknad.

8/5 2025

Allt innehåll från "Arbetsmarknad"