Demografisk försörjningskvot

Senast uppdaterad: 2025-09-24

Den demografiska försörjningskvoten beskriver förhållandet mellan befolkningen i arbetsför ålderarbetsför ålder: och de som står utanför arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Kvoten ökar i Sverige, till följd av en växande andel äldre och minskade födelsetal. Detta innebär att färre personer i arbetsför ålderarbetsför ålder: behöver försörja fler, vilket skapar långsiktiga utmaningar för välfärden.

Vad är den demografiska försörjningskvoten?

Den demografiska försörjningskvoten visar förhållandet mellan befolkningen i arbetsför ålderarbetsför ålder: (vanligen 20–64 år) och de grupper som vanligtvis står utanför arbetskraften, det vill säga barn, unga och äldre. Det är viktigt att framhålla att detta endast är ett demografiskt mått. Det visar alltså hur stor andel av befolkningen som befinner sig i arbetsför ålderarbetsför ålder:, men säger inget om hur många som faktiskt har ett arbete. Många personer i arbetsför ålderarbetsför ålder: kan exempelvis vara studerande, sjukskrivna eller arbetslösa, medan en del över 65 år fortfarande är yrkesverksamma.

Försörjningskvoten beräknas genom att ställa antalet personer i åldrarna 0–19 år och 65+ i relation till antalet personer i åldern 20–64 år.

I dag uppgår försörjningskvoten i Sverige till 77, vilket innebär att det på 100 personer i arbetsför ålderarbetsför ålder: finns 77 personer som är yngre än 20 år eller äldre än 64 år. Kvoten har stigit över tid, framför allt eftersom andelen äldre ökar i takt med längre medellivslängd och stora generationer som nu går i pension. Att vi blir äldre och friskare är i grunden positivt. Men i kombination med minskade födelsetal innebär det också att färre personer behöver försörja fler.

Sätt att minska den demografiska försörjningskvoten

Det finns flera möjliga sätt att hantera de utmaningar som följer av en åldrande befolkning och låga födelsetal. Ett sätt att minska den demografiska försörjningskvoten, och därmed avlasta den arbetsföra befolkningen, är att öka andelen personer i arbetsför ålderarbetsför ålder:. Det kan exempelvis ske genom att öka födelsetalet eller genom utöka arbetskraftsinvandringarbetskraftsinvandring:.

Utöver att bredda basen av människor i arbetsför ålderarbetsför ålder: är det också avgörande att bättre ta tillvara den arbetskraftarbetskraft: som redan finns. Det kan bland annat innebära att förbättra ungas möjligheter att snabbare etablera sig på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. I dag är ungdomsarbetslösheten i Sverige förhållandevis hög, och jämfört med många andra länder tar svenska studenter ofta examen från universitet eller högskola sent i livet.