Demografisk försörjningskvot

Senast uppdaterad: 2025-09-24

Den Demografiska försörjningskvoten:demografiska försörjningskvoten visar hur många barn och äldre som behöver försörjas av varje person i Arbetsför ålder:arbetsför ålder. Kvoten ökar i Sverige, till följd av en växande andel äldre och minskade födelsetal. Detta innebär att färre personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder behöver försörja fler, vilket skapar långsiktiga utmaningar för välfärden.

Vad är den demografiska försörjningskvoten?

Den Demografiska försörjningskvoten:demografiska försörjningskvoten är ett statistiskt mått som används för att beskriva balansen mellan antalet personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder och de som inte är det, det vill säga barn, unga och äldre. Det är viktigt att framhålla att detta endast är ett demografiskt mått. Det visar alltså hur stor andel av befolkningen som befinner sig i Arbetsför ålder:arbetsför ålder, men säger inget om hur många som faktiskt har ett arbete. Många personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder kan exempelvis vara studerande, sjukskrivna eller arbetslösa, medan en del över 65 år fortfarande är yrkesverksamma.

Försörjningskvoten beräknas genom att ställa antalet personer i åldrarna 0–19 år och 65+ i relation till antalet personer i åldern 20–64 år.

I dag uppgår försörjningskvoten i Sverige till 77, vilket innebär att det på 100 personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder finns 77 personer som är yngre än 20 år eller äldre än 64 år. Kvoten har stigit över tid, framför allt eftersom andelen äldre ökar i takt med längre medellivslängd och stora generationer som nu går i pension. Att vi blir äldre och friskare är i grunden positivt. Men i kombination med minskade födelsetal innebär det också att färre personer behöver försörja fler.

Vad menas med försörjningsbörda?

När man säger att färre behöver försörja fler, syftar man på att antalet personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder minskar i relation till antalet barn och äldre. Det betyder att varje person i Arbetsför ålder:arbetsför ålder i genomsnitt måste bära en större del av kostnaderna för vård, skola och andra samhällsfunktioner.

Alternativ för att minska försörjningsbördan

Det finns flera möjliga sätt att hantera de utmaningar som följer av en åldrande befolkning och låga födelsetal. Ett sätt att minska den Demografiska försörjningskvoten:demografiska försörjningskvoten, och därmed avlasta den arbetsföra befolkningen, är att öka andelen personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder. Det kan exempelvis ske genom att öka födelsetalet eller att stimulera Arbetskraftsinvandring:arbetskraftsinvandring.

Utöver att bredda basen av människor i Arbetsför ålder:arbetsför ålder är det också avgörande att bättre ta tillvara den Arbetskraft:arbetskraft som redan finns. Det påverkar visserligen inte den Demografiska försörjningskvoten:demografiska försörjningskvoten men är viktigt för att minska försörjningsbördan för de som jobbar. Det kan bland annat innebära att förbättra ungas möjligheter att snabbare etablera sig på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. I dag är ungdomsarbetslösheten i Sverige förhållandevis hög, och jämfört med många andra länder tar svenska studenter ofta examen från universitet eller högskola sent i livet.