Sysselsatt försörjningskvot
Senast uppdaterad: 2025-09-26
Den Demografiska försörjningskvoten:demografiska försörjningskvoten utgår ifrån att alla i Arbetsför ålder:arbetsför ålder, 20–64 år, arbetar. I verkligheten är det långt ifrån så eftersom en betydande del av arbetskraften inte har en Sysselsättning:sysselsättning. Genom att justera måttet och enbart räkna in de som faktiskt arbetar får vi en mer rättvisande bild av försörjningsbördan för de som arbetar. Det här måttet kallas för den Sysselsatta försörjningskvoten:sysselsatta försörjningskvoten.
Vad är den sysselsatta försörjningskvoten?
Den Sysselsatta försörjningskvoten:sysselsatta försörjningskvoten beskriver hur många personer i icke-Arbetsför ålder:arbetsför ålder, det vill säga barn, unga och äldre det finns i förhållande till varje sysselsatt person i Arbetsför ålder:arbetsför ålder. Det skiljer sig från det traditionella måttet - den Demografiska försörjningskvoten:demografiska försörjningskvoten som ofta används för att visa på försörjningsbördan i ett samhälle och som istället relaterar de unga och äldre till hela befolkningen i Arbetsför ålder:arbetsför ålder, oavsett om de arbetar eller inte.
Den Sysselsatta försörjningskvoten:sysselsatta försörjningskvoten är ett mer rättvisande mått på försörjningsbördan eftersom den visar hur många som i realiteten försörjer hela befolkningen via sitt arbete och de skatter och avgifter de betalar.
Ju lägre Kvot:kvot, desto färre unga och äldre behöver de som arbetar försörja. En högre Kvot:kvot innebär tvärtom att de som arbetar behöver försörja fler. I dag uppgår den Sysselsatta försörjningskvoten:sysselsatta försörjningskvoten i Sverige till 95. Det innebär att det på 100 personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder som har en Sysselsättning:sysselsättning finns 95 personer som är yngre än 20 år eller äldre än 64 år.
Kvoten har stigit över tid, framför allt eftersom andelen äldre ökar i takt med längre medellivslängd och stora generationer som nu går i pension. Att vi blir äldre och friskare är i grunden positivt. Men i kombination med minskade födelsetal innebär det också utmaningar. Färre personer behöver försörja fler.
Vad menas med försörjningsbörda?
När man säger att färre behöver försörja fler, menar man att antalet personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder som jobbar minskar i relation till antalet barn och äldre. Det betyder att varje sysselsatt person i Arbetsför ålder:arbetsför ålder i genomsnitt måste bära en större del av de gemensamma kostnaderna för vård, skola och andra samhällsfunktioner. Nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna i Sverige kommer från Skatt på arbete:skatt på arbete, framför allt inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Men även hushåll och Företag:företag bidrar till finansieringen av välfärden genom att betala Moms:moms respektive Bolagsskatt:bolagsskatt.
Högre sysselsättning och ökad produktivitet kan lösa utmaningarna
Det finns flera sätt att hantera de utmaningar som följer av en åldrande befolkning:
Fler i Arbetsför ålder:arbetsför ålder: Befolkningstillväxten har en direkt betydelse för arbetskraftens storlek. Ett högre födelsetal kan på Lång sikt:lång sikt öka antalet personer i Arbetsför ålder:arbetsför ålder, men eftersom det tar minst 20 år innan nyfödda når Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden är effekten långsam. Arbetskraftsinvandring:Arbetskraftsinvandring kan däremot ge ett mer omedelbart tillskott till arbetskraften och därmed bidra till att stärka försörjningskvoten på kortare sikt.
Högre sysselsättningsgrad: Sverige har en relativt hög sysselsättningsgrad i ett internationellt perspektiv, men det finns fortfarande grupper som deltar i arbetslivet i lägre utsträckning. Det gäller bland annat utrikes födda och vissa unga. Ungdomsarbetslösheten är högre än genomsnittet i EU:EU, och svenska ungdomar etablerar sig generellt senare på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden än i många andra länder, delvis på grund av en hög genomsnittsålder vid examen från universitet och högskola. Att öka sysselsättningen i dessa grupper kan ge en betydande förstärkning av arbetskraften.
Höjd pensionsåldern: Den förväntad livslängd i Sverige har stigit kontinuerligt under lång tid. För att anpassa pensionssystemet till denna utveckling har pensionsåldern successivt höjts. Ett längre arbetsliv innebär att fler personer arbetar och bidrar till välfärden samtidigt som belastningen på pensionssystemet minskar.
Ökad Produktivitet:produktivitet: På längre sikt är produktivitetstillväxten avgörande för välfärdens finansiering. Högre Produktivitet:produktivitet innebär att produktionen per arbetad timme ökar, vilket gör det möjligt för färre arbetande att försörja fler. Historiskt har teknikutveckling varit den främsta drivkraften bakom produktivitetsökningen. Digitalisering, automatisering och användningen av artificiell intelligens är viktiga faktorer för att upprätthålla och öka produktivitetstillväxten framöver.