Handel och välstånd

Sverige var länge ett land med låg levnadsstandard
I dag är Sverige ett av världens rikare länder. Den ekonomiska produktionen per medborgare, BNP per capita, är högre i Sverige än i många andra delar av världen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte alltid har varit så. Sverige har liksom andra nordiska länder ett kallt klimat, som ledde till att jordbruk tidigare i historien var svårare att bedriva än i andra delar av Europa. Medan de råvaror i form av till exempel järnmalm och skog som finns i Sverige även tidigare i historien eftertraktades av omvärlden, var Sverige ett land som huvudsakligen exporterade råvaror och i mindre utsträckning avancerade bearbetade varor. Därför hade Sverige under lång tid en relativt låg allmän levnadsstandard.

Madisonprojektet sammanställer historiska data över ekonomisk utveckling. År 1300 är det första år för vilket data över levnadsstandarden i Sverige har räknats fram. Då var BNP per capita, det vill säga den ekonomiska produktionen per invånare i landet, knappt 14 000 kronor per år, omräknat till 2022 års penningkurs. Det kan jämföras med att BNP per capita under 2021 var strax över 522 000 kronor. Det vill säga, värdet av de varor och tjänster som produceras per invånare i Sverige i modern tid är knappt 38 gånger högre jämfört med tidigare. År 1300 befann sig Sverige i Folkungatiden och de flesta invånare var självförsörjande jordbrukare, skogsbrukare och fiskare. Det är självklart svårt att jämföra levnadsstandarden då med den som finns idag, eftersom många av de bekvämligheter som vi har i livet i dag inte var tillgängliga för den breda allmänheten. Värdet av de tjänster och varor som producerades per invånare då var hursomhelst, omräknade till dagens ekonomiska situation, bara några procent av värdet idag.

Välståndsutvecklingen stod länge stilla, tills global handel öppnade upp 
Att levnadsstandarden i Sverige var betydligt lägre än idag för den genomsnittliga invånaren, som levde under Folkungatiden, kommer inte som en överraskning. Det intressanta är dock att levnadsstandarden bara marginellt ökade med tiden. I figuren nedan visas hur levnadsstandarden för den genomsnittliga invånaren i Sverige utvecklades över tid. Under de 500 år som gick mellan år 1300 och 1800 ökade visserligen den ekonomiska produktionen per invånare, men det rörde sig om en relativt blygsam förändring givet den långa tidshorisonten.

År 1800 motsvarade den ekonomiska produktionen per invånare i Sverige knappt 17 000 kronor per år i dagens penningvärde. På 500 år hade levnadsstandarden per invånare bara ökat med 21 procent. Idag är vi vana vid att levnadsstandarden, såvida det inte är lågkonjunktur, ökar med ungefär ett par procent per år. I den moderna svenska ekonomin tar det ungefär tio år för levnadsstandarden att öka med en femtedel, men historiskt skedde alltså samma utveckling över en 500 år lång period. Även tidigare i historien utvecklades teknologin gradvis, nya verktyg och produktionsmetoder för till exempel jordbruket och industrin togs fram. Utvecklingen skedde dock långsamt över tid. Under 1800-talet skedde dock omfattande förändringar, som ledde till att grunden lades för Sveriges utveckling mot ett välståndssamhälle, med växande levnadsstandard för allmänheten tack vare att den ekonomiska produktionen per invånare ökade betydligt.

Levnadsstandarden i Sverige ökade i samband med globala handeln
Mellan år 1800 och 2000 ökade levnadsstandarden i Sverige med så mycket som 24 gånger tack vare den ekonomiska tillväxten. Levnadssituationen för den genomsnittliga invånaren förändrades i grunden, så att det till exempel blev vanligt att människor hade en garderob med kläder, jämfört med tidigare då många hade ett fåtal klädesplagg. Handeln spelade en avgörande roll i denna förändringsprocess.

Genom ökad handel kunde den svenska ekonomin gå mot en högre nivå av specialisering, vilket gradvis möjliggjorde rörelsen mot en betydligt högre levnadsstandard. Antologin Kommers - Historiska handelsformer i Norden under 1700- och 1800-talen, av Gudrun Andersson och Klas Nyberg, lyfter betydelsen av handeln för ökad specialisering. Under 1700- och 1800-talen växte grosshandeln fram i Europa, vilket ledde till att lokala och regionala ekonomier knöts till varandra. Grunden lades därmed för arbetsdelning och specialisering, även mellan länder och världsdelar. Handelsnätverken möjliggjorde en ökad nivå av specialisering i ekonomin, vilket banade väg för industrialiseringen.

Handel och investeringar lade grunden till kunskapsekonomin
Även innan 1800-talet fanns industrier i Sverige som producerade varor för export, till exempel järnmalm och skogsprodukter. Det rörde sig dock om familjeägda verksamheter som framför allt extraherade råvaror. Under 1800-talet öppnades Sverige upp för modern marknadsekonomi och internationella investeringar. I en vetenskaplig artikel lyfter Ulf Olsson och Jan Jörnmark fram att Sverige vid denna tid integrerades i den globala kapitalmarknaden. Utländska investeringar kanaliserades till det växande näringslivet, och moderna aktiebolag som använde modern teknik för mer avancerad produktion växte fram. Till en början låg fokus på att importera ny teknik från omvärlden, men snart började de svenska företagen att systematiskt investera i forskning och utveckling, vilket lade grunden för Sveriges utveckling mot en kunskapsintensiv ekonomi. Sverige anammade en modern ekonomi, med skydd för immaterialrätt, och företagen tog fram många nya patent för alltifrån kullager till nya läkemedel och det moderna kylskåpet.

Som en anpassning till det kalla klimatet hade Sverige, liksom de andra nordiska länderna, redan tidigare utvecklat en stark arbetskultur, och samhällen som av internationella bedömare historiskt beskrevs som välorganiserade. Trots detta låg Sverige efter i den ekonomiska utvecklingen, på grund av det kalla klimatet och det geografiska läget i Europas periferi. När landet väl integrerades i den globala handeln tog välståndsutvecklingen fart, och Sverige är idag ett land där en stor del av den ekonomiska produktionen sker för export. Tack vare att den svenska ekonomin är exportorienterad, är en hög nivå av specialisering möjlig i näringslivet, vilket leder till ökad ekonomisk produktion och därmed en hög levnadsstandard för den genomsnittliga invånaren.