På 100 år slog Sverige rekord i tillväxt

Sverige var historiskt ett land med låg levnadsstandard
Idag är Sverige ett land med hög levnadsstandard per invånare, men så har det inte varit historiskt. Eftersom Sveriges kalla klimat gör jordbruk svårt, och landet ligger i Europas periferi, var levnadsstandarden för den genomsnittliga personen i Sverige förhållandevis låg fram tills 1800-talet. Du kan läsa mer om den historiska utvecklingen av levnadsstandarden för den genomsnittliga invånaren i Sverige här. Som ett resultat av den låga levnadsstandarden gick många hungriga, och svält förekom i Sverige. En stor del av landets befolkning emigrerade, framför allt till USA, i hopp om ett bättre liv. Vilhelm Moberg har i sin Utvandrarsvit porträtterat den omfattande migrationen från Sverige som ägde rum under 1800-talets andra hälft.

Sverige var under 1800-talet i huvudsak fortfarande en jordbruksekonomi. Befolkningen växte, samtidigt som dåligt väder bidrog till missväxt. Läget förvärrades av att flera sjukdomsepidemier slog till. Människor som i Sverige arbetade för andra människors räkning inom jordbruket kunde i USA äga och driva sin egen gård. Även de växande industrierna i USA lockade. Därför sålde många sina egendomar och köpte biljetter till segelfartygen som gick över Atlanten. Mellan 1851 och 1990 lämnade totalt cirka 1 170 000 personer Sverige, varav 949 000 sökte sig till USA. Det är stora antal, framför allt med tanke på att Sverige knappt hade 3,5 miljoner invånare år 1850. Statistiska centralbyrån SCB uppskattar att ungefär 20 procent av männen och 15 procent av kvinnorna som föddes i Sverige under andra halvan av 1800-talet lämnade landet.

Emigrationsutredningen
Att en så stor del av befolkningen lämnade landet oroade regeringen, och kritiska röster hördes om behovet av förändring i Sverige. Ett vanligt perspektiv var att Sverige i likhet med USA som många åkte till behövde bli ett modernt land med framtidstro. För att bättre förstå den ekonomiska och sociala situationen i Sverige, och för att bättre förstå drivkrafterna till emigrationen, genomfördes Emigrationsutredningen. Denna statliga utredning, som leddes av statistikern Gustav Sundbärg, gjordes mellan 1907 och 1913. Resultatet var en lång rapport, med många appendix, som tog upp olika aspekter av dåtidens svenska samhällsstruktur och lyfte fram förslag på möjliga förbättringar. Slutsatsen var att det inte fanns någon enskild åtgärd som kunde lösa problemet, utan att det i stället krävdes en kombination av reformer. Att underlätta köp av egna hem, bygga ut järnvägsnätet, införa allmän rösträtt samt genomföra ekonomiska och sociala reformer lyftes fram som recept för att göra Sverige till ett mer lockande land att bo i.

År 1870 blev Sverige en integrerad del av den globala ekonomin
Utredningen pekade på att Sverige hade en lång tradition av isolering från den globala handeln, men att en brytning av den traditionen skedde under 1850- och 1860-talen. I utredningen står: "För Sverige hade 1850-talet inneburit en brytning med vår gamla isolering och en begynnande anslutning till det ekonomiska lifvet. Under 1860-talet fortsatte denna utveckling och kan, formellt taget, sägas vid denna tidpunkt hinna sin fullbordan. Ett slags officiellt bekräftelse fann den nya situationen i franska handelstraktaten af 1865, genom vilken Sverige definitivt beträdde frihandelns väg". Utredningen noterar att Sverige sedan 1870 började bli en integrerad del av den globala ekonomin: "Efter 1870 sammanfalla äfven hos oss det ekonomiska lifvets växlingar i stort sedt med växlingar i världsmarknaden".

Mellan 1870 och 1970 närmast tiofaldigades levnadsstandarden i Sverige
År 1870 är intressant eftersom det är vid denna tid som den svenska ekonomin hade öppnats upp för internationell handel och blivit en del av den globala marknaden. I figuren nedan visas hur den ekonomiska produktionen per invånare, i form av BNP per capita, utvecklades i Sverige och övriga europeiska länder under de hundra år som följde. År 1870 var levnadsstandarden i Sverige hela 63 procent lägre per invånare jämfört med i Storbritannien, men hundra år senare var levnadsstandarden i Sverige faktiskt 18 procent högre än i Storbritannien. Det illustrerar att medan Sverige industrialiserades senare än Storbritannien, gick utvecklingen med sådan fart sedan landet integrerades i den globala handeln att Sverige rentav gick om Storbritannien i ekonomisk produktion per invånare.

I figuren nedan visas den samlade ekonomiska produktionen år 1970, som andel av produktionen år 1870. Sverige leder tillväxtligan, då värdet på ekonomisk produktion per invånare var hela 9,5 gånger högre år 1970 jämfört med 1870. De andra länderna som ledde tillväxtligan var dels Sveriges nordiska grannländer, dels Schweiz som förvisso inte ligger i Norden men i termer av klimat och geografi har tydliga likheter med Sverige.

Reformarbetet baserades på en vision om att växa med handeln
Många olika reformer infördes i Sverige under 1800-talet och början av 1900-talet, till exempel stärkt äganderätt och näringsfrihetsförordningen. Sverige utvecklades mot en marknadsbaserad ekonomi. Enligt nationalekonomen Johan Myhrman låg dessa institutionella förändringar bakom den snabba industrialiseringsprocessen som inleddes under 1870-talet. Det var inte en slump att Sverige på kort tid utvecklades mot en avancerad marknadsekonomi som integrerades i den globala handeln. En förståelse hade uppstått av behovet för dessa förändringar, vilket var en nödvändig förutsättning för de reformer som genomfördes.

Emigrationsutredningen lyfter fram att Adam Smiths perspektiv om ekonomisk frihet fick genomslag i Sverige, genom Anders Chydenius, den finlandssvenske intellektuell som lyfte fram liknande perspektiv om fördelarna med näringsfrihet och frihandel. I utredningen står att det under 1700-talets slut började skapas en övertygelse i Sverige om att landet borde satsa på en friare ekonomisk modell: "Tiden utmärkes af en begynnande öfvertygelse att man för landets ekonomiska upphjälpande måste lätta på det förr så beundrade tvångssystemet och skänka större utrymme åt den individuella friheten. Bland denna nya åskådnings talangfullaste förkämpar märktes, såsom bekant, Sveriges Adam Smith, den finske prästen Anders Chydenius." I själva verket var finlandssvenska Anders Chydenius, känd för sitt arbete som gav Sverige världens första tryckfrihetsordning, lite före Adam Smith med att lägga fram argumenten för fritt ekonomiskt utbyte. Chydenius viktigaste skrift är Den nationnale winsten från 1765, som handlar om ekonomisk liberalisering, i vilken han presenterar en teori som påminner om Adam Smiths teori om marknadens osynliga hand. Adam Smiths bok Nationernas välstånd utkom dock först 1776.

Visionen om att handla mer med omvärlden, så att allmänhetens levnadsstandard kunde öka, utvecklades i Sverige redan under 1700-talets slut, och under 1800-talet öppnades Sverige gradvis upp för den globala handeln. Denna långsiktiga vision om att öppna upp ett tidigare relativt slutet land för handeln spelade en viktig roll för reformarbetet, och i förlängningen till välståndsutvecklingen i Sverige.