Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida innehåller 27 stycken utgiftsområden. Dessa är numrerade från 1-27 och har rubriker som till exempel Arbetsmarknad, Utbildning och universitetsforskning och Allmänna bidrag till kommuner.

Under varje utgiftsområde finns olika delposter. För till exempel utgiftsområdet 16, Utbildning och universitetsforskning, finns bland annat alla universitet listade och motsvarar varsin delpost. Genom att klicka på posterna i tabellen nedan kan du ta del av fler detaljer.

Ser man till hur de totala utgifterna ökat över tid sticker 2009 och 2013 ut som år då utgifterna extraordinärt höga. En stor del av förklaringen till detta var att Riksbanken dessa år lånade upp cirka 100 miljarder kronor via Riksgälden för att på så sätt stärka valutareserven. I och med att valutareserven samtidigt stärktes innebar dessa transaktioner inte en försvagning av statsfinanserna.

Ser man till utvecklingen för de enskilda utgiftsområdena märks uppgången i utgiftsområde 8, Migration, i samband med flyktingkrisen. Här har dock utgifterna minskat under senare år. Under 2019 märks också en viss minskning inom utgiftsområde 13, Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Att utgifterna där blev lägre än budgeterat 2019 berodde framförallt på att ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända blev lägre än väntat. Orsaken var främst att det genomsnittliga antalet mottagna blev 12 procent färre än vad som antogs i statens budget.

Statsbudgetens inkomster minus utgifter ger statsbudgetens saldo, vilket i sin tur visar på statens lånebehov.