Inkomster och utgifter i offentlig sektor

Skatt är den överlägset viktigaste inkomstkällan för den offentliga sektorn. Om utgifterna är större än inkomsterna blir det finansiella sparandet negativt. Då behöver offentlig sektor låna för att täcka underskottet.

Överskottsmålet är en av de viktigaste beståndsdelarna i det finanspolitiska ramverket. Målet innebär att det offentliga finansiella sparandet i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Syftet med målet är att Sverige ska ha en buffert som bland annat kan användas om konjunkturen försämras.

Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan offentlig sektors inkomster och utgifter. Om utgifterna är större än inkomsterna blir det finansiella sparandet negativt. Då uppstår ett lånebehov vilket betyder att den offentliga skuldsättningen växer. Detta var vanligt förekommande under stora delar av 1980-talet och i samband med den djupa krisen i början av 1990-talet. Som störst var underskottet 1993 då det offentliga finansiella sparandet uppgick till -10,7 procent av BNP. Tack vare införandet av det finanspolitiska ramverket har utvecklingen därefter varit betydlig lugnare och de senaste 20 åren har istället snarare överskotten dominerat.

I tabellen nedan visas den offentliga sektorns inkomster som de redovisas i nationalräkenskaperna. Som framgår är skatt den överlägset viktigaste inkomstkällan. Totalt svarade skatterna för 87 procent av inkomsterna 2019, men i praktiken är faktiskt andelen ännu högre. Det beror på att den näst största inkomstposten, Tillräknade inkomster, till största del består av avskrivningar på offentliga investeringar, eller kapitalförslitning som det kallas i nationalräkenskaperna. Egentligen är detta inte en inkomst, men tas upp som en sådan för att kapitalförslitningen inte ska påverka det finansiella sparandet. På utgiftssidan ingår nämligen kapitalförslitningen i den offentliga konsumtionen.

Offentlig sektors inkomster

År 2019

mnkr%
Skatter och sociala avgifter2 148 40987,3
Kapitalinkomster77 6423,2
Transfereringar39 1491,6
Tillräknade inkomster*196 1258,0
Summa inkomster2 461 325100,0
LADDA NER
Källa: SCB (Nationalräkenskaperna)
* Utgörs i hög grad av kapitalförslitning av investeringar. Kapitalförslitningen i den offentliga sektorn återfinns både på inkomstsidan och på utgiftssidan (den redovisas som en del av den offentliga konsumtionen). Den påverkar därför inte det offentliga sparandet, utan inkluderas enbart av redovisningsmässiga skäl.

 

När det gäller utgifterna är offentlig konsumtion den enskilt största posten. Här ingår bland annat löner till anställda i offentlig sektor och tidigare nämnda kapitalförslitning. Den näst största utgiftsposten består av transfereringar till hushållen, där pensioner utgör en betydande del. En tredje framträdande post är offentliga investeringar, exempelvis i infrastruktur, forskning och utveckling, och byggnader.

Offentlig sektors utgifter

År 2019

mnkr%
Transfereringar till hushåll623 08925,5
Övriga transfereringar142 1485,8
Subventioner78 5933,2
Räntor19 3060,8
Offentlig konsumtion1 307 36853,5
Offentliga investeringar*244 46710,0
Övriga utgifter**27 9341,1
Summa utgifter2 442 905100,0
LADDA NER
Källa: SCB (Nationalräkenskaperna)
* Fasta bruttoinvesteringar. ** Utgörs bl.a. av Justering för värdeförändring för pensioner och Kapitalavkastning för pensioner.