Inköpschefsindex - PMI

Inköpschefsindex, PMI, sjunker nu på bred front i världen som en konsekvens av coronapandemin. För tjänstesektorn i Sverige noterades i mars den största nedgången sedan mätningarna påbörjades för 15 år sedan. I Tyskland föll PMI för tjänstesektorn samma månad med 18 enheter och även i USA har index backat rejält.

Inköpschefsindex, PMI, är en snabb konjunkturindikator där 50 anger normalläge för konjunkturen. I diagrammet ovan syns tydligt hur PMI för Sverige sjönk kraftigt under finanskrisen 2008 och nu har även coronakrisen börjat avteckna sig.

För svensk del sjönk index för tjänster med 9,5 enheter i mars till 46,7. Nedgången var den största som någonsin noterats för en enskild månad under mätningarnas 15-åriga historia i Sverige. Också tillverkningsindustrin backade med 9,5 enheter när index föll till 43,2. Att tillverkningsindustrins index dök brantare i Sverige än i USA och i Tyskland kan bero på att undersökningen genomfördes vid olika tidpunkter under månaden, men kan också ha påverkats av att smittspridningen gått olika långt i olika länder.

Att länder ligger i lite olika faser av pandemin framgår också av Kinas index. Där var nedgången mycket betydande under februari, medan det under mars skedde en uppgång för både tjänstesektorn och industrin.

PMI bygger på en panel av inköpschefer som svarar på frågor om orderingång, affärsvolym och produktion, sysselsättning, leverantörernas leveranstider och lager av inköpt material. Normalt avses PMI för tillverkningsindustrin men på denna sida lyfts även inköpschefsindex för tjänstesektorn eftersom det uppvisat större förändringar på kort sikt till följd av coronaviruset.

Inköpschefsindex har flera styrkor. Dels publiceras index snabbare än faktiskt utfall för produktion vilket gör det framåtblickande. Vidare är normalläget satt till 50 vilket underlättar tolkningen av index jämfört med index för produktion, där den långsiktiga trenden försvårar tolkningen av utvecklingen på kort sikt. Dessutom konstrueras index för flera länder vilket möjliggör internationella jämförelser, vilket är relevant för Sverige vars utrikeshandel är omfattande.

Det finns dock vissa svagheter. En aktuell iakttagelse är att längre leveranstider från leverantörer leder till att index stärks. Detta då längre leveranstider i normalfallet tyder på hög efterfrågan i den globala ekonomin. Längre leveranstider kan dock även bero på störningar i leveranskedjan. Under utbrottet av coronaviruset kan stängda gränser och inställda transporter således paradoxalt nog bidra till en stärkning av index.