Tjänsteproduktion

Senast uppdaterad: 2025-09-01

Tjänsteföretagen står för en allt större andel av Sveriges BNP:BNP. Företag:Företag hyr idag in personal i högre utsträckning än tidigare. Även telekommunikationstjänster, programmering och datakonsultverksamhet har vuxit kraftigt.

Tjänstesektorn utgör en stor del av Sveriges BNP:BNP. Den står för två tredjedelar av näringslivets Förädlingsvärde:förädlingsvärde. Bland de största delsektorerna finns handel (detalj- och Partihandel:partihandel) och fastigheter. Handeln står för nästan 21 procent av förädlingsvärdet inom sektorn.

Vissa delar av tjänstesektorn har haft särskilt stark Tillväxt:tillväxt, särskilt telekommunikation, programmering och datakonsulttjänster (Information och kommunikation). Även välfärdssektorn (Utbildning:Utbildning, vård och omsorg) har vuxit tydligt.

Senast uppdaterad: 2025-09-01

av Alva Ohlsson

Läs också

Makroekonomi

Handelsavtal

Sedan Sverige gick med i EU år 1995 har vi inte längre några egna handelsavtal. Alla handelsavtal som ingås av EU gäller också för Sverige. EU har redan idag handelsavtal med ett stort antal länder och förhandlar dessutom om ytterligare avtal, däribland flera frihandelsavtal.

31/10 2025

Styrräntor - internationellt

Styrräntor är centralbankernas viktigaste verktyg för att stimulera ekonomin under en lågkonjunktur och kyla av den under en högkonjunktur. På så sätt hålls inflationen på en låg och stabil nivå.

31/10 2025

Näringslivets anställningsplaner

I oktober planerade två av fyra sektorer att nyanställa de kommande tre månaderna. Tjänstesektorn och handeln såg behov av fler anställda, medan industrin och byggsektorn förutsåg neddragningar.

30/10 2025

Näringslivets prisplaner

Näringslivets prisplaner kan ge en tidig indikation på kommande inflationstrender. Genom att regelbundet undersöka hur företag inom olika branscher planerar att justera priserna på sina varor och tjänster, ges en fingervisning om den framtida inflationen och det ekonomiska läget.

30/10 2025

Hushållens syn på ekonomin

Svenska hushåll är nu mer optimistiska i synen på sin egen ekonomi, och även synen på Sveriges ekonomi har ljusnat. Undersökningar som mäter hushållens uppfattning om den ekonomiska situationen, både den egna och landets, samt deras förväntningar inför det kommande året speglar konjunkturläget.

30/10 2025

Barometerindikatorn

Konjunkturinstitutets Barometerindikator steg i oktober för fjärde månaden i rad och ligger nu över sitt historiska genomsnitt för första gången sedan juli 2022. Uppgången drevs främst av hushållen, handeln, tillverkningsindustrin och tjänstesektorn, medan byggverksamheten fortsatte att försvagas något.

30/10 2025

Försäljning i detaljhandeln

SCB mäter varje månad försäljningen inom detaljhandeln, och resultaten presenteras i form av ett index.

30/10 2025

BNP-indikatorn

BNP-indikatorn minskade med 0,1 procent i september jämfört med augusti. I jämförelse med samma månad föregående år steg indikatorn med 2,7 procent.

29/10 2025

Världshandelns utveckling

Siffror för augusti 2025 visar att världshandeln minskade något i volym jämfört med föregående månad. På längre sikt har handeln däremot återhämtat sig från den kraftiga nedgången under coronapandemin.

27/10 2025

Hushållens boendeform

Nästan två av tre hushåll i Sverige äger i dag sitt hem, medan omkring en av tre hyr sitt boende. Denna fördelning har varit relativt stabil över tid. Samtidigt skiljer sig boendeformerna tydligt mellan olika typer av hushåll och ursprung.

24/10 2025

Inflationsförväntningar

För att stärka förtroendet för Riksbankens inflationsmål och penningpolitik bör inflationsförväntningarna på sikt ligga kring två procent. Om inflationsförväntningarna avviker från inflationsmålet kan det påverka pris- och löneökningstakten i ekonomin och bidra till högre inflation.

16/10 2025

Allt innehåll från "Makroekonomi"