Högkonjunktur eller lågkonjunktur?

Coronapandemin har kastat in Sverige och världsekonomin i en mycket allvarlig lågkonjunktur. Trots att en återhämtning inleddes under det tredje kvartalet 2020 bedömer Konjunkturinstitutet att lågkonjunkturen kommer att bestå till 2023.

För att avgöra var i konjunkturcykeln en ekonomi befinner sig brukar man titta på hur högt det så kallade resursutnyttjandet är. Konkret försöker man avgöra hur hög BNP skulle kunna vara utan att ekonomin för den sakens skull överhettar. Man kallar detta för potentiell BNP och den beräknas bland annat utifrån den demografiska utvecklingen, samt antaganden om hur produktiviteten och strukturella faktorer på arbetsmarknaden kommer att utvecklas.

Den potentiella BNP:n är ingen maximal nivå utan anger snarare ett jämviktsläge. Skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP kallas för BNP-gap. När detta är negativt befinner sig ekonomin i lågkonjunktur och när det är positivt är det högkonjunktur. När den faktiska BNP:n växer fortare än den potentiella säger man att ekonomin befinner sig i en konjunkturuppgång.

Om BNP-gapet är negativt och vi befinner oss i lågkonjunktur kan produktionen öka utan att det skapar inflation. I själva verket underutnyttjas då produktionsfaktorerna – arbetskraftskraften och realkapitalet – vilket dämpar prisutvecklingen.

I diagrammet ovan redovisas Konjunkturinstitutets bedömningar av hur produktionsgapet har utvecklats från 1981 och framåt. 1990-talskrisen och finanskrisen 2008-2009 avtecknar sig båda tydligt som djupa svackor.

Lågkonjunkturen som finanskrisen förde med sig varade i hela sju år. Den startade 2008 och inte förrän andra halvåret 2015 blev BNP-gapet återigen positivt. Därefter fortsatte konjunkturen att stärkas fram till 2018 då tydliga tecken på avmattning började visa sig. Försvagningen väntades därefter fortsätta som en relativt mjuk inbromsning. Så blev dock inte fallet. Istället slog coronakrisen till och mer eller mindre lamslog världsekonomin under det första kvartalet 2020.

Virusutbrottet innebar en simultan utbuds- och efterfrågechock för ekonomin och en kraftig minskning av den ekonomiska aktiviteten. I Sverige blev nedgången mycket djup under det andra kvartalet 2020. Därefter har en återhämtning påbörjats, men Konjunkturinstitutet bedömer att lågkonjunkturen ändå kommer att vara fortsatt djup under 2021. Inte förrän 2023 ser BNP-gapet ut att slutas och lågkonjunkturen vara över.