Högkonjunktur eller lågkonjunktur?

2015 lämnade Sverige den utdragna lågkonjunkturen som startade med finanskrisen och gick istället in i en högkonjunktur. Konjunkturinstitutet bedömer att kulmen på denna nåddes 2018 och att vi nu är framme vid dess slutpunkt.

För att avgöra var i konjunkturcykeln en ekonomi befinner sig brukar man titta på hur högt det så kallade resursutnyttjandet är. Konkret försöker man avgöra hur hög BNP skulle kunna vara utan att ekonomin för den sakens skull överhettar. Man kallar detta för potentiell BNP och den beräknas bland annat utifrån den demografiska utvecklingen, samt antaganden om hur produktiviteten och strukturella faktorer på arbetsmarknaden kommer att utvecklas.

Den potentiella BNP:n är ingen maximal nivå utan anger snarare ett jämviktsläge. Skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP kallas för BNP-gap. När detta är negativt befinner sig ekonomin i lågkonjunktur och när det är positivt är det högkonjunktur. När den faktiska BNP:n växer fortare än den potentiella säger man att ekonomin befinner sig i en konjunkturuppgång.

Om BNP-gapet är negativt och vi befinner oss i lågkonjunktur kan produktionen öka utan att det skapar inflation. I själva verket underutnyttjas då produktionsfaktorerna – arbetskraftskraften och realkapitalet – vilket dämpar prisutvecklingen.

I diagrammet ovan redovisas Konjunkturinstitutets bedömningar av hur produktionsgapet har utvecklats från 1981 och framåt. Nittiotalskrisen och finanskrisen syns båda tydligt som djupa svackor i grafen.

Den lågkonjunktur som finanskrisen förde med sig varade i hela sju år. Den startade 2008 och inte förrän andra halvåret 2015 blev BNP-gapet återigen positivt. Därefter fortsatte konjunkturen att stärkas under ett par år, men 2018 kom tydliga tecken på avmattning. Försvagningen har därefter hållit i sig och Konjunkturinstitutet gör nu bedömningen att BNP-gapet kommer att slutas helt under inledningen av 2020, det vill säga att högkonjunkturen nu är över. Bakom nedgången ligger bland annat internationell politisk osäkerhet i form av Brexit och handelskonflikter, samt en vikande investeringskonjunktur i Sverige.