Prognoser om ekonomin

Coronapandemin gör att alla ekonomiska bedömningar för närvarande präglas av stor osäkerhet. Ingen kan med visshet säga hur långvarig eller djup nedgången blir, men ett gemensamt drag för de prognoser som hittills publicerats är att de pekar på ett brant fall under 2020.

Coronapandemin har gjort att världsekonomin drabbats av en efterfrågechock och en utbudschock samtidigt. Efterfrågan har fallit både på grund av de restriktioner som stater infört och på grund av att människor ändrat sitt beteende, exempelvis genom att skjuta upp större inköp och minska sin konsumtion generellt. Dessutom väljer företag ofta att senarelägga investeringar i detta osäkra läge, vilket även det drar ner efterfrågan.

Också på utbudssidan har det inträffat synnerligen stora störningar. Stängda gränser, höga sjuktal och personal i karantän har medfört minskad internationell handel och ett minskat arbetsutbud. Det har blivit svårare för industrin att importera insatsvaror vilket skapat flaskhalsar och stoppat produktion.

Den kombinerade utbuds- och efterfrågechocken innebär att BNP väntas falla brant under de närmaste månaderna. De prognoser som hittills publicerats uppvisar visserligen relativt stor spridning – en avspegling av det osäkra läget – men gemensamt är att de räknar med en nedgång i år (första halvåret) och sedan, relativt snart, början på en återhämtning under slutet av 2020 och nästa år. Nedgången i år tycks dock bli så pass djup att återhämtningen till ett mer normalt konjunkturläge kommer att ta flera år. Sammantaget betyder det att vi nu står inför en mycket djup lågkonjunktur.

Dessutom ska man vara medveten om att de prognoser som presenteras i tabellen nedan är huvudscenarier. Den omfattande osäkerheten gör att prognosmakarna också tagit fram alternativa scenarier. I Konjunkturinstitutets alternativa scenario antas nedgången bli ännu djupare (mer om det på sid. 45- i Konjunkturläget).  

Prognoser: BNP-tillväxt

Procent

KIRegDB*SB
2020-3,2-4,0-2,8-4,2
20213,53,52,33,9
20223,4
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet
Förkortningar (prognosdatum): KI - Konjunkturinstitutet (200401); Reg - Regeringen (200331); DB - Danske Bank (200327); SB - Swedbank (200325). * Kalenderkorrigerade värden (inte helt jämförbara med övriga).

 

arbetsmarknaden märks krisen redan nu genom en kraftig ökning i antalet varsel. Även om alla varsel inte nödvändigtvis leder till uppsägningar räknar regeringen med att arbetslösheten kommer att stiga till 9,0 i år och ligga kvar på den nivån nästa år. Först därefter bedöms den börja falla tillbaka. Konjunkturinstituts prognos ser likartad ut med en arbetslöshet på 8,7 procent i år och 8,9 nästa år. Den högre arbetslösheten gör i sin tur att hushållens konsumtion riskerar att minska vilket innebär lägre efterfrågan. Så även när framtidstron återvänder och vi återgår till ett mer normalt konsumtionsmönster kommer efterfrågan troligen att vara fortsatt dämpad till dess att sysselsättningen har återhämtat sig till en mer normal nivå.

Prognoser: Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

KIRegDBSB
20208,79,08,89,3
20218,99,08,58,6
20228,4
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet
Förkortningar (prognosdatum): KI - Konjunkturinstitutet (200401); Reg - Regeringen (200331); DB - Danske Bank (200327); SB - Swedbank (200325).

 

Pandemin slår mot hela världsekonomin. Som ett exportberoende land är en framtida återhämtning i Sverige därmed inte enbart beroende av hur smittspridningen utvecklas inom landet utan också internationellt. I tabellen nedan redovisas Konjunkturinstitutets och regeringens senaste bedömningar av tillväxten i vår omvärld. Särskilt noterbart är den mycket branta nedgången bland euroländerna, där flera drabbats synnerligen hårt av coronaviruset. Det KIX-viktade värdet ger en bild av utvecklingen bland Sveriges handelspartner.

Prognoser: BNP-tillväxt internationellt

Regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser, procent

20202021
Konjunkturinstitutets bedömningar
Världen-0,84,4
KIX-vägd-3,73,9
Euroländerna-5,53,8
USA-2,92,6
Kina1,19,7
Regeringens bedömningar
KIX-vägd-3,34,0
Euroländerna-5,03,0
USA-3,53,5
Kina0,09,0
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet
Förkortningar (prognosdatum): KI - Konjunkturinstitutet (200401); Reg - Regeringen (200331).