Prognoser om ekonomin

Coronapandemin gör att prognoserna för närvarande präglas av stor osäkerhet. Det är fortfarande svårt att avgöra exakt hur långvarig eller djup nedgången blir. Mycket pekar dock på att vi kommer uppleva ett historiskt brant fall i BNP under det första halvåret i år och att återhämtningen kommer ta relativt lång tid.

Coronapandemin gjorde att världsekonomin drabbades av en simultan efterfråge- och utbudschock. Efterfrågan föll brant både på grund av de restriktioner som stater införde och på grund av att människor ändrade sitt beteende, exempelvis genom att skjuta upp större inköp och generellt minska sin konsumtion. Dessutom har företag många gånger valt att senarelägga investeringar, vilket även det dragit ner efterfrågan.

Också på utbudssidan har det inträffat synnerligen stora störningar. Framför allt i krisens inledningsskede innebar stängda gränser, höga sjuktal och personal i karantän ett hårt slag mot den internationell handeln och att arbetsutbudet minskade. Det gjorde det svårare för industrin att importera insatsvaror vilket skapade flaskhalsar och stoppade produktion.

Den kombinerade utbuds- och efterfrågechocken gör att BNP väntas falla brant. De prognoser som hittills publicerats uppvisar visserligen relativt stor spridning – en avspegling av det osäkra läget – men gemensamt är att de i sina basscenarier räknar med en mycket djup nedgång under det första halvåret i år och sedan början på en återhämtning under slutet av 2020 och nästa år (se diagrammen ovan med Konjunkturinstitutets och Svenskt Näringslivs prognoser). Nedgången väntas bli så pass djup att återhämtningen till ett mer normalt konjunkturläge kommer att ta lång tid. Sammantaget betyder det att vi står inför en mycket djup lågkonjunktur.

Prognoser: BNP-tillväxt

Procent

RBREGKISEBSNSBEU
2020-4,5-6,0-5,4-5,0-6,1-4,9-6,1
20213,63,03,54,03,41,94,3
20224,14,44,1
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv
Förkortningar (prognosdatum): RB - Riksbanken (200701); REG - Regeringen (200618); KI - Konjunkturinstitutet (200617); SEB (200612); SN - Svenskt Näringsliv (200611); SB - Swedbank (200513); EU - EU-kommissionen (200506).

 

arbetsmarknaden märks krisen genom en kraftig ökning i antalet varsel. Även om alla varsel inte nödvändigtvis leder till uppsägningar räknar prognosmakarna med att arbetslösheten stiger till runt 10 procent i år och nästa år. Den högre arbetslösheten är ytterligare en faktor som bidrar till minskad konsumtion. Så även när framtidstron återvänder och vi återgår till ett mer normalt konsumtionsbeteende kommer efterfrågan troligen att vara fortsatt dämpad till dess att sysselsättningen har återhämtat sig till en mer normal nivå.

Utvecklingen av arbetslösheten hade sett ännu värre ut om inte länder världen över gått in med stora stödåtgärder. Dessa har varit helt nödvändiga för att undvika en total ekonomisk kollaps, men baksidan av dem är att de den offentliga skuldsättningen växer snabbt. För svensk del är detta hanterbart eftersom vi gick in i krisen med låg skuldsättning. För mer skuldtyngda länder kan dock handlingsfriheten vid framtida nedgångar komma att begränsas på grund av de rekordhöga skuldnivåer som nu byggs upp.

Prognoser: Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

RBREGKISEBSNSBEU
20208,79,38,59,59,79,69,7
20219,210,39,610,010,410,39,3
20228,39,98,7
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet, regeringen och Svenskt Näringsliv
Förkortningar (prognosdatum): RB - Riksbanken (200701); REG - Regeringen (200618); KI - Konjunkturinstitutet (200617); SEB (200612); SN - Svenskt Näringsliv (200611); SB - Swedbank (200513); EU - EU-kommissionen (200506).

 

Pandemin slår mot hela världsekonomin. Som ett exportberoende land är en framtida återhämtning i Sverige därmed inte enbart beroende av hur smittspridningen utvecklas inom landet utan också hur det går för ekonomierna i vår omvärld. I tabellen nedan redovisas de senaste internationella BNP-bedömningarna från Konjunkturinstitutet och regeringen. Konjunkturinstitutet räknar med att världsekonomin krymper med nästan 6 procent i år. I euroländerna bedöms nedgången bli ännu djupare: -9,8 procent. Ser man på det ur ett svenskt handelsperspektiv kan man titta på den KIX-vägda siffran (-8,1 procent). Denna representerar tillväxten bland Sveriges 32 viktigaste handelspartner, viktad efter storleken på handelsflödena.

Prognoser: BNP-tillväxt internationellt

Procentuell förändring

20202021
Konjunkturinstitutets bedömningar
Världen-5,94,5
KIX-vägd*-8,15,2
Euroländerna-9,85,7
USA-7,03,6
Kina-2,96,8
Regeringens bedömningar
KIX-vägd*-6,35,6
Euroländerna-9,06,0
USA-6,54,5
Kina1,07,5
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet
Prognosdatum: Konjunkturinstitutet 200617 och regeringen 200618. * Vägt genomsnitt för Sveriges 32 viktigaste handelspartner.