Prognoser om ekonomin

Coronapandemin har inneburit ett mycket hårt slag mot världsekonomin. Exakt hur långvarig eller djup nedgången blir är svårt att avgöra bland annat på grund av osäkerhet kring den framtida smittspridningen. De senaste prognoserna pekar i mot att arbetslösheten hamnar runt 8,5 procent 2020 för att sedan öka till omkring 9 procent 2021.

Coronapandemin gjorde att världsekonomin drabbades av en simultan efterfråge- och utbudschock. Efterfrågan föll brant både på grund av de restriktioner som stater införde och på grund av att människor ändrade sitt beteende, exempelvis genom att skjuta upp större inköp och generellt minska sin konsumtion. Dessutom har företag valt att senarelägga investeringar, vilket även det dragit ner efterfrågan.

Också på utbudssidan har det inträffat synnerligen stora störningar. Framför allt i krisens inledningsskede innebar stängda gränser, höga sjuktal och personal i karantän ett hårt slag mot den internationella handeln. Detta gjorde det svårare för industrin att importera insatsvaror vilket skapade flaskhalsar och stoppade produktion.

Den kombinerade utbuds- och efterfrågechocken medförde att BNP föll mycket brant under det andra kvartalet 2020. Under det tredje kvartalet steg sedan efterfrågan och leveranskedjorna började fungera igen. Det skedde då en ganska tydlig återhämtning. Under det fjärde slog den andra vågen i smittspridningen till både mot Sverige och många andra länder vilket gjorde att återhämtningen bröts. Prognosmakarna räknar i allmänhet med att BNP kommer att krympa med cirka 3 procent för helåret 2020. 2021 vänder tillväxten upp igen, men ekonomin kommer fortsatt befinna sig i djup lågkonjunktur.

arbetsmarknaden märks krisen bland annat genom en kraftig ökning i antalet varsel. Även om alla varsel inte leder till uppsägningar räknar prognosmakarna med att arbetslösheten landar på omkring 8,5 procent 2020 och cirka 9 procent 2021.

Utvecklingen på arbetslösheten hade dock ett ännu värre ut om inte länder världen över gått in med stora stödåtgärder. Dessa har varit helt nödvändiga för att undvika en total ekonomisk kollaps, men baksidan av dem är att de den offentliga skuldsättningen växer snabbt. För svensk del är detta hanterbart eftersom vi gick in i krisen med låg skuldsättning. För mer skuldtyngda länder kan dock handlingsfriheten vid framtida nedgångar komma att begränsas på grund av de rekordhöga skuldnivåer som nu byggs upp.

Prognoser: Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

KIREGSNNoRBSEB
20208,58,58,58,48,48,5
20219,09,09,08,39,49,1
20228,08,08,27,58,58,0
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv
Förkortningar (prognosdatum): KI - Konjunkturinstitutet (201217); REG - Regeringen (201216); SN - Svenskt Näringsliv (201208); No - Nordea (201130); RB - Riksbanken (201120); SEB (201110).

Pandemin slår mot hela världsekonomin. Som ett exportberoende land är en framtida återhämtning i Sverige därmed inte enbart beroende av hur smittspridningen utvecklas inom landet utan också hur det går för ekonomierna i vår omvärld. I tabellen nedan redovisas de internationella BNP-bedömningarna från Konjunkturinstitutets decemberprognos. Jämfört med deras prognoser från i somras och höstas har tillväxten generellt reviderats upp. Dock är talen alltjämt dystra för 2020. Världsekonomin väntas krympa med 4 procent och euroländerna, vilka Sverige handlar mycket med, med drygt 7 procent.

Prognos: BNP-tillväxt internationellt

BNP-tillväxt, procent

202020212022
Världen-4,04,63,9
KIX-vägd*-4,84,43,9
Euroländerna-7,24,24,0
USA-3,63,63,4
Kina1,88,35,1
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet
Prognosdatum: 201217. * Vägt genomsnitt för Sveriges 32 viktigaste handelspartner.