Prognoser om ekonomin

Svensk ekonomi har nu gått in i en avmattningsfas och vi kan förvänta oss lägre BNP-tillväxt under de kommande åren. Också sysselsättningen väntas öka långsammare vilket betyder att arbetslösheten stiger något.

Genom att använda data om hur ekonomin tidigare har utvecklats försöker ekonomer göra förutsägelser om framtiden. Sådana prognoser kan vara av stort värde när företag gör upp sina investeringsplaner, eller när Finansdepartementet försöker avgöra hur de offentliga finanserna kommer ett utvecklas.

Självfallet är prognoser alltid förknippade med osäkerhet. Modellerna fångar inte alla aspekter av verkligheten och dessutom kan oväntade händelser snabbt förändra förutsättningarna. Precis som med väderprognoser blir också samhällsekonomiska prognoser mer osäkra ju längre fram i tiden de sträcker sig.

På grund av osäkerheten utvärderar Konjunkturinstitutet regelbundet prognoserna och jämför prognosfelen. Detta är viktigt både för att avgöra hur god precisionen är och för att se om det görs några systematiska över- eller underskattningar. Den senaste utvärderingen visade att Svenskt Näringslivs BNP-prognoser var de mest pricksäkra.

Prognoser 2019-2021

Efter ett par år av relativt hög BNP-tillväxt är ekonomin nu inne i en avmattningsfas. Toppen på konjunkturen har passerats och tillväxten under de närmsta åren bedöms ligga omkring 1,5 procent eller strax däröver enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos.  Dämpade investeringar  är ett viktigt skäl till den lägre tillväxten.

Arbetslösheten spås stiga något under de närmaste åren på grund av att arbetskraften växer snabbare än sysselsättningen. De senaste årens starka sysselsättningstillväxt bromsar in och blir relativt blygsam under framför allt 2020 och 2021.

Inflationstakten enligt KPIF bedöms landa strax under Riksbankens mål om 2 procent under 2019. Inte heller 2020 ser målet ut att uppnås, utan snarare tros inflationstakten sjunka ytterligare något.

Det finns en ganska betydande osäkerhet kring vart den globala konjunkturen är på väg. Tillväxten i världshandeln var relativt svag under 2018 och de handelskonflikter som pågår adderar osäkerhet inför framtiden. I maj trappades till exempel handelskonflikten mellan USA och Kina upp då tullarna på kinesiska exportvaror till ett värde av 200 miljarder dollar höjdes från 10 till 25 procent. Likaså kvarstår oklarheter om eventuella framtida amerikanska biltullar gentemot EU och Japan.

Också EU bidrar med en hel del osäkerhet, inte minst då genom alla frågetecken gällande brexit. Om Storbritannien skulle lämna unionen utan ett nytt avtal kan detta få kännbara konsekvenser för svensk ekonomi eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner. En annan osäkerhetsfaktor är den offentliga skuldsättningen, som är fortsatt hög på många håll i världen. Det kan innebära att många länder får svårt att parera en plötslig nedgång i konjunkturen.