Prognoser om ekonomin

Inbromsningen i ekonomin fortsätter och den senaste högkonjunkturen ligger nu definitivt bakom oss. De närmaste åren kan vi förvänta oss lägre BNP-tillväxt och en svagare utveckling på arbetsmarknaden.

Genom att använda data om hur ekonomin tidigare har utvecklats försöker ekonomer göra förutsägelser om framtiden. Sådana prognoser kan vara av stort värde när företag gör upp sina investeringsplaner, eller när Finansdepartementet försöker avgöra hur de offentliga finanserna kommer ett utvecklas.

Självfallet är prognoser alltid förknippade med osäkerhet. Modellerna fångar inte alla aspekter av verkligheten och dessutom kan oväntade händelser snabbt förändra förutsättningarna. Precis som med väderprognoser blir också samhällsekonomiska prognoser mer osäkra ju längre fram i tiden de sträcker sig.

På grund av osäkerheten utvärderar Konjunkturinstitutet regelbundet prognoserna och jämför prognosfelen. Detta är viktigt både för att avgöra hur god precisionen är och för att se om det görs några systematiska över- eller underskattningar. Den senaste utvärderingen visade att Svenskt Näringslivs BNP-prognoser var de mest pricksäkra.

Prognoser 2019-2021

2018 vände utvecklingen i ekonomin nedåt och vi gick in i en avmattningsfas. Denna har fortsatt under 2019 vilket gjort att högkonjunkturen nu kommit till sin slutpunkt. Under 2020 bedöms BNP-tillväxten endast att uppgå till lite drygt en procent vilket är svagare än normalt. Dämpade investeringar  är ett viktigt skäl till den lägre tillväxten.

Inbromsningen märks även på arbetsmarknaden där arbetslösheten spås stiga under de närmaste åren. Även om det för närvarande råder osäkerhet om SCB:s arbetslöshetsdata är det tydligt att också arbetsmarknaden håller på att försvagas. Arbetslösheten spås stiga under de kommande åren.  Också sysselsättningen kommer att utvecklas svagare framöver. Ett par prognosmakare räknar faktiskt med minskad sysselsättning under 2020.

Inflationstakten enligt KPIF bedöms landa under Riksbankens mål om två procent under 2019. Inte heller 2020 ser målet ut att uppnås, snarare tros inflationstakten sjunka ytterligare något.

De politiska osäkerhetsmoment som tyngt världsekonomin under senare år ligger fortfarande kvar. Handelskonflikten mellan USA och Kina har en negativ inverkan på tillväxten internationellt bland annat genom att den bidrar till en svagare investeringstillväxt. Detta bidrar till att utvecklingen av världshandeln även framöver ser ut att bli ganska svag.

Ett annat osäkerhetsmoment utgörs av brexit. Där ligger bollen återigen hos det brittiska folket, som ska gå till parlamentsval den 12 december. Risken för en avtalslös brexit har dock minskat vilket naturligtvis är positivt även för den svenska ekonomin.

En faktor som begränsar det stabiliseringspolitiska utrymmet framöver är att penningpolitiken i västvärlden länge varit väldigt expansiv. Det här betyder att det kommer att bli svårt att tillföra ekonomiska stimulanser via den kanalen när tillväxten nu bromsar in. Återstår gör då endast finanspolitiken, men även den är omgärdad av begräsningar. Inte minst eftersom många länder fortfarande har problem med en hög offentlig skuldsättning.