Prognoser om ekonomin

Sedan 2016 har Sverige befunnit sig i högkonjunktur. Prognoserna pekar på att tillväxten kommer vara fortsatt hög under 2018 för att sedan falla tillbaka under 2019. Trots högkonjunkturen väntas arbetslösheten ligga kvar över 6 procent under både 2018 och 2019.

Genom att använda data om hur ekonomin tidigare har utvecklats försöker ekonomer göra förutsägelser om framtiden. Sådana prognoser kan vara av stort värde när företag gör upp sina investeringsplaner, eller när Finansdepartementet försöker avgöra hur de offentliga finanserna kommer ett utvecklas.

Självfallet är prognoser alltid förknippade med osäkerhet. Modellerna fångar inte alla aspekter av verkligheten och dessutom kan oväntade händelser snabbt förändra förutsättningarna. Precis som med väderprognoser blir också samhällsekonomiska prognoser mer osäkra ju längre fram i tiden de sträcker sig.

På grund av osäkerheten utvärderar Konjunkturinstitutet regelbundet prognoserna och jämför prognosfelen. Detta är viktigt både för att avgöra hur god precisionen är och för att se om det görs några systematiska över- eller underskattningar. Den senaste utvärderingen visade att Svenskt Näringslivs BNP-prognoser för 2017 var de mest pricksäkra.

Prognoser för 2018 och 2019

För 2018 bedöms BNP-tillväxten bli relativt hög. De flesta prognosmakare ligger mellan 2,5 till 3 procent. Tillväxten tappar sedan lite fart under 2019 och faller tillbaka till cirka 2 procent.

Arbetslösheten förväntas fortsätta sjunka och hamna omkring 6,2 procent 2018. Särskilt mycket lägre än så bedöms den inte att sjunka även sett till efterföljande år. Sysselsättningen fortsätter att öka, dock inte lika snabbt som under 2017.

Inflationstakten enligt KPIF spås i allmänhet landa omkring Riksbankens mål om 2 procent både under 2018 och 2019.

Även de globala tillväxtutsikterna ser överlag ljusa ut, men det finns ett par osäkerhetsmoment. Internationella valutafonden, IMF, har skrivit ner sin prognos för tillväxten i världsekonomin från 3,9 till 3,7 procent både för 2018 och 2019. En viktig anledning till detta är handelskonflikten mellan USA och Kina.

Också EU bidrar med en hel del osäkerhet, inte minst då genom alla frågetecken som kvarstår gällande Brexit. Om Storbritannien skulle lämna unionen utan ett nytt avtal kan detta få ganska kännbara konsekvenser för svensk ekonomi eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner. En annan osäkerhetsfaktor är den offentliga skuldsättningen, som är fortsatt hög på många håll i världen. Det kan innebära att många länder får svårt att parera en plötslig nedgång i konjunkturen.