Prognoser om ekonomin

Coronapandemin gör att prognoserna fortfarande präglas av stor osäkerhet. Exakt hur långvarig eller djup nedgången blir är svårt att avgöra bland annat på grund av osäkerhet kring den framtida smittspridningen. Mycket pekar dock på att vi kommer uppleva ett historiskt brant fall i BNP och att återhämtningen kan ta relativt lång tid.

Coronapandemin gjorde att världsekonomin drabbades av en simultan efterfråge- och utbudschock. Efterfrågan föll brant både på grund av de restriktioner som stater införde och på grund av att människor ändrade sitt beteende, exempelvis genom att skjuta upp större inköp och generellt minska sin konsumtion. Dessutom har företag många gånger valt att senarelägga investeringar, vilket även det dragit ner efterfrågan.

Också på utbudssidan har det inträffat synnerligen stora störningar. Framför allt i krisens inledningsskede innebar stängda gränser, höga sjuktal och personal i karantän ett hårt slag mot den internationell handeln och att arbetsutbudet minskade. Det gjorde det svårare för industrin att importera insatsvaror vilket skapade flaskhalsar och stoppade produktion.

Den kombinerade utbuds- och efterfrågechocken gör att BNP väntas falla brant. Gemensamt för prognoserna är att de räknar med en mycket djup nedgång under det första halvåret i år och sedan början på en återhämtning under slutet av 2020 och nästa år (se till exempel diagrammet ovan med Svenskt Näringslivs prognos).

Ser man till utfall istället för prognoser kom SCB i augusti med preliminära siffror som visade att BNP i Sverige föll med 8,6 procent under det andra kvartalet jämfört med föregående kvartal. Även om nedgången ser ut att ha blivit större i många andra länder är den ändå av historiska proportioner och naturligtvis kan återhämtningen till en mer normal konjunktur kan därför komma att ta tid.

Prognoser: BNP-tillväxt

Procent

REGSBSEBKIRBSN
2020-4,6-5,0-3,8-4,8-4,5-6,1
20214,13,24,23,43,63,4
20223,83,53,14,1
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv
Förkortningar (prognosdatum): REG - Regeringen (200827); SB - Swedbank (200825); SEB (200825); KI - Konjunkturinstitutet (200813); RB - Riksbanken (200701); SN - Svenskt Näringsliv (200611).

 

arbetsmarknaden märks krisen genom en kraftig ökning i antalet varsel. Även om alla varsel inte nödvändigtvis leder till uppsägningar räknar prognosmakarna med att arbetslösheten stiger till runt 9 procent i år och upp mot 10 procent nästa år. Den högre arbetslösheten är ytterligare en faktor som bidrar till minskad konsumtion. Så även när framtidstron återvänder och vi återgår till ett mer normalt konsumtionsbeteende kommer efterfrågan troligen att vara fortsatt dämpad till dess att sysselsättningen har återhämtat sig till en mer normal nivå.

Utvecklingen av arbetslösheten hade sett ännu värre ut om inte länder världen över gått in med stora stödåtgärder. Dessa har varit helt nödvändiga för att undvika en total ekonomisk kollaps, men baksidan av dem är att de den offentliga skuldsättningen växer snabbt. För svensk del är detta hanterbart eftersom vi gick in i krisen med låg skuldsättning. För mer skuldtyngda länder kan dock handlingsfriheten vid framtida nedgångar komma att begränsas på grund av de rekordhöga skuldnivåer som nu byggs upp.

Prognoser: Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

REGSBSEBKIRBSN
20209,08,99,08,58,79,7
20219,59,59,69,59,210,4
20228,18,88,48,3
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv
Förkortningar (prognosdatum): REG - Regeringen (200827); SB - Swedbank (200825); SEB (200825); KI - Konjunkturinstitutet (200813); RB - Riksbanken (200701); SN - Svenskt Näringsliv (200611).

 

Pandemin slår mot hela världsekonomin. Som ett exportberoende land är en framtida återhämtning i Sverige därmed inte enbart beroende av hur smittspridningen utvecklas inom landet utan också hur det går för ekonomierna i vår omvärld. I tabellen nedan redovisas de internationella BNP-bedömningarna från Konjunkturinstitutet och regeringen. Konjunkturinstitutet räknade i juni med att världsekonomin krymper med nästan 6 procent i år. I euroländerna bedömdes nedgången bli ännu djupare. I sin senaste prognosuppdatering (13 aug) konstaterar dock Konjunkturinstitutet att omvärldsekonomin nu ser ut att utvecklas något mindre svagt än vad man antog i juniprognosen. I regeringens senaste prognos (27 aug) reviderade man också upp tillväxten i vår omvärld. Till exempel räknar man nu med att ekonomin i euroområdet krymper med 8 procent i år, vilket kan jämföras med bedömningen från juni som låg en procentenhet lägre.

Prognoser: BNP-tillväxt internationellt

Procentuell förändring

20202021
Konjunkturinstitutets bedömningar
Världen-5,94,5
KIX-vägd*-8,15,2
Euroländerna-9,85,7
USA-7,03,6
Kina-2,96,8
Regeringens bedömningar
KIX-vägd*-5,75,4
Euroländerna-8,06,5
USA-5,04,5
Kina2,08,0
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet
Prognosdatum: Konjunkturinstitutet 200617 och regeringen 200827. * Vägt genomsnitt för Sveriges 32 viktigaste handelspartner.