Prognoser om ekonomin

Coronapandemin slog hårt mot världsekonomin under 2020. En återhämtning har dock påbörjats och de flesta prognosmakare ser framför sig en relativt god tillväxt i år, trots osäkerhet kring den framtida smittspridningen. De senaste prognoserna pekar mot att arbetslösheten ökar till runt 8,6 procent under 2021 för att sedan falla tillbaka under 8 procent 2022.

Coronapandemin gjorde att världsekonomin drabbades av en simultan efterfråge- och utbudschock. Efterfrågan föll brant både på grund av de restriktioner som stater införde och på grund av att människor ändrade sitt beteende, exempelvis genom att skjuta upp större inköp och generellt minska sin konsumtion. Dessutom valde företag att senarelägga investeringar, vilket även det bidrog till minskad efterfrågan.

Också på utbudssidan inträffade det synnerligen stora störningar. Framförallt i krisens inledningsskede innebar stängda gränser, höga sjuktal och personal i karantän ett hårt slag mot den internationella handeln. Det gjorde det svårare för industrin att importera insatsvaror, vilket skapade flaskhalsar och stoppade produktion.

Den kombinerade utbuds- och efterfrågechocken medförde att BNP minskade med 2,8 procent under 2020. Under det tredje kvartalet 2020 började efterfrågan att stiga och leveranskedjorna började fungera igen. Det skedde då en ganska tydlig återhämtning, som dock stannade av något i samband med den ökade smittspridningen i slutet av året. BNP växte i Sverige under de två första kvartalen i år och prognosmakarna räknar i allmänhet med att återhämtningen kommer att fortsätta då ett ökat antal vaccinerade leder till att smittspridningen minskar så att samhället kan fortsätta att öppna upp. Prognosmakarna räknar med att BNP kommer att växa med drygt 4 procent för helåret 2021.

Utvecklingen på arbetsmarknaden släpar dock efter. Prognosmakarna räknar med att arbetslösheten toppar på omkring 8,6 procent 2021 för att sedan falla tillbaka till cirka 7,5 procent 2022. 

Arbetslösheten hade dock varit ännu högre om inte länder världen över gått in med stora stödåtgärder. Dessa har varit helt nödvändiga för att undvika en total ekonomisk kollaps, men baksidan av dem är att de den offentliga skuldsättningen växer snabbt. För svensk del är detta hanterbart eftersom vi gick in i krisen med låg skuldsättning. För mer skuldtyngda länder kan dock handlingsfriheten vid framtida nedgångar komma att begränsas på grund av de rekordhöga skuldnivåer som nu byggts upp.

Prognoser: Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

SNKIRegRBSEBNo
20208,38,38,38,38,88,5
20218,68,78,88,78,88,0
20227,87,67,77,47,87,0
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv
Förkortningar (prognosdatum): KI - Konjunkturinstitutet (210623); REG - Regeringen (210826); SN - Svenskt Näringsliv (210429); No - Nordea (210511); RB - Riksbanken (210701); SEB (210831).

Pandemin slog hårt mot hela världsekonomin. Eftersom Sverige är ett exportberoende land är återhämtningen i Sverige inte bara beroende av den inhemska smittspridningens utveckling, utan även av hur det går för ekonomierna i vår omvärld. I tabellen nedan redovisas de internationella BNP-bedömningarna från Konjunkturinstitutets juniprognos. Jämfört med prognoserna från i våras har tillväxten reviderats upp något.

Prognos: BNP-tillväxt internationellt

BNP-tillväxt, procent

202020212022
Världen-3,75,84,1
KIX-vägd*-4,25,44,3
Euroländerna-6,74,64,4
USA-3,56,63,6
Kina2,08,55,7
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet
Prognosdatum: 210623. * Vägt genomsnitt för Sveriges 32 viktigaste handelspartner.