Hushållens skulder

Sedan mitten på 1990-talet har trenden varit att hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten ligger på en rekordhög nivå. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar hållit sig relativt konstant och räntekvoten, hushållens kostnader för skuldsättningen, har till och med sjunkit.

Hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, ligger på en rekordhög nivå. Jämfört med för 20 år sedan har den nära nog dubblerats. En viktig orsak till detta är att ränteläget är väsentligt lägre idag än vid mitten av 1990-talet. Man ska nämligen komma ihåg att det inte är storleken på skuldsättningen som avgör hur mycket belåning hushållen klarar av, utan hur höga räntebetalningarna är i förhållande till deras inkomster. Ett mått som visar på detta är räntekvoten. För att ta del av hur den utvecklats kan du klicka på det mindre diagrammet.

Som framgår steg räntekvoten efter skatt under hela 1980-talet. Särskilt efter avregleringen av kreditmarknaden, 1985, blev uppgången betydande. När sedan reglerna för ränteavdrag gjordes mindre generösa i skattereformen 1990/91 drabbades hushållen av en räntechock. Räntekvoten efter skatt steg till över tio procent. Hushållen tvingades därigenom börja minska sin skuldsättning. Detta i kombination med att räntorna började falla tillbaka efter det misslyckade kronförsvaret 1992, gjorde att räntekvoten successivt tog sig ner till mer normala nivåer mot slutet av 1990-talet. Att räntekvoten sedan steg åren som ledde fram till finanskrisen har att göra både med att skuldsättningen ökade och att ränteläget steg. Räntekvoten blev dock aldrig högre än den nivå som gällde vid slutet av 1990-talet innan den åter började falla på grund av att räntan sänktes.

Ett tredje mått som kan användas för att bedöma hushållens totala skuldsättning är skuldsättningen i förhållande till de finansiella tillgångarna. Denna skuldkvot har i det närmaste hållit sig konstant under hela denna period. En viktig förklaring till detta är att börsen stigit kraftigt under dessa år.

Man ska notera att skuldkvoterna, precis som räntekvoten, beräknas för hela hushållssektorn. För att avgöra hur utsatta hushållen är på grund av skuldsättningen måste man även studera hur skulderna är fördelade inom sektorn, till exempel genom att titta på andelen högbelånade hushåll. Riksbanken tillhandahåller en mängd data om detta.