Hushållens inkomster
Senast uppdaterad: 2025-09-01
Hushållens disponibla inkomster har under lång tid ökat stadigt. Under 2023 sjönk däremot den reala inkomsten, men utvecklingen vände uppåt igen under 2024. Den höga inflationen har samtidigt gjort att skillnaden mellan nominellnominell: och realreal: inkomstutveckling blivit ovanligt stor.
Hushållens disponibla inkomster utgörs av summan av alla inkomster minus skatter och avgifter, det vill säga den del av inkomsten som hushållen faktiskt har kvar för konsumtion eller sparande. Skillnaden mellan nominellnominell: och realreal: inkomstinkomst: är att den nominella inkomsten anges i löpande priserlöpande priser:, medan den reala inkomsten är justerad för inflation. Den reala inkomsten visar alltså hur inkomster från tidigare år motsvarar i 2024 års penningvärde.
Inkomstutveckling över tid
För att jämföra hushållens disponibla inkomster över tid behöver man ta hänsyn både till befolkningsökningen - genom att dividera den totala inkomsten med antalet invånare - och till inflationen. Mellan år 2000 och 2024 ökade den genomsnittliga nominella inkomsten från 115 049 kronor till 283 980 kronor per person och år. Det motsvarar mer än en fördubbling på drygt 20 år. Detta innebär däremot inte att köpkraften har fördubblats, eftersom även priserna stigit under samma period.
Under 1970- och 80-talen ökade de nominella inkomsterna särskilt kraftigt, men i reala termer var utvecklingen betydligt svagare. Den höga inflationen åt upp en stor del av inkomstinkomst:ökningarna, och vissa år i början av 1980-talet, när inflationen översteg 10 procent, minskade hushållens köpkraftköpkraft: till och med. Därtill bidrog kraftiga skattehöjningar till att ytterligare försämra hushållens ekonomi.
Mot slutet av 1990-talet gick utvecklingen in i en ny fas. Lönebildningen började fungera bättre, inte minst tack vare Industriavtalet från 1997, där industrin satte märket för löneökningar även i andra sektorer. Samtidigt stärktes produktiviteten i näringslivetnäringslivet:, vilket skapade utrymme för reallöneökningar. RiksbankenRiksbanken: fick en tydligare roll med fokus på låg och stabil inflationinflation:, och skattekvoten började sjunka från de höga nivåerna i början av 1990-talet. Sammantaget lade detta grunden för en betydligt starkare inkomstutveckling. Faktum är att hushållens reala inkomster under 2000-talet i många avseenden har utvecklats i nivå med de så kallade rekordåren på 1950- och 60-talen.
Vad räknas som disponibel inkomst?
I SCBSCB::s nationalräkenskaperna definieras disponibel inkomstdisponibel inkomst: som summan av löner, näringsinkomster (driftsöverskott och blandad inkomstinkomst:), kapitalinkomster som räntor, utdelningar och hyror samt olika transfereringar som pensioner, bidragbidrag: och sociala förmåner - efter avdrag för skatter och sociala avgiftersociala avgifter:. Dessutom räknas en beräknad avkastningavkastning: på pensionsrätter in i kapitalinkomsterna, medan kapitalvinster från bostads- eller aktieförsäljningar inte inkluderas.
I inkomstinkomst:- och taxeringsregistret utgår man istället från hushållens faktiska deklarerade inkomster. Här ingår löner, inkomster från eget företagföretag:, kapitalinkomster som räntor och utdelningar samt transfereringar från pensioner, bidragbidrag: och ersättningar. Till skillnad från nationalräkenskaperna räknas även kapitalvinster från bostads- och aktieförsäljningar in, medan den beräknade avkastningen på pensionsrätter däremot inte ingår. Från summan dras skatter och sociala avgiftersociala avgifter: bort.
Lön är den största inkomstkällan för hushållen. En annan viktig del utgörs av transfereringar, framför allt skattepliktiga sådana där pensioner är den största posten. Kapitalinkomsterna består dels av kapitalvinster, dels av ränteinkomster och utdelningar.