Hushållens inkomster

Senast uppdaterad: 2025-04-23

Hushållens disponibla inkomster har ökat stadigt under en lång tid. Under 2023 minskade dock den reella inkomsten, men återhämtade sig igen under 2024. Den höga inflationen har gjort att skillnaden mellan den nominella och den reella inkomstutvecklingen är ovanligt stor.

Hushållens disponibla inkomster utgörs av summan av alla inkomster minus skatter och avgifter, det vill säga den inkomstinkomst: hushållen faktiskt förfogar över och kan använda till konsumtion eller sparande.

För att få en bild av hur de disponibla inkomsterna har utvecklats över tid kan man vända sig till nationalräkenskaperna, där det finns data ända tillbaka till 1950. När man studerar en så lång tidsperiod är det viktigt att ta hänsyn både till befolkningsökningen, genom att dividera den totala inkomsten med antalet invånare, och till inflationen.

Om vi tar år 2000 som exempel: mellan 2000 och 2024 ökade den genomsnittliga nominella inkomsten från 115 049 kr till 283 980 kr. Det är mer än en fördubbling, men det betyder inte att köpkraften har fördubblats, eftersom även priserna har stigit under samma period.

I diagrammet ovan illustreras detta genom två serier: den ena visar inkomster i löpande priserlöpande priser: (nominellnominell: inkomstinkomst:), medan den andra är justerad för inflationinflation: med hjälp av konsumentprisindex (KPIKPI:). Det ger oss den reella inkomsten, alltså hur mycket inkomsterna från tidigare år motsvarar i 2024 års penningvärde.

Att de två inkomstserierna skiljer sig åt beror på inflationen. I den nominella inkomstserien ser uppgångarna som störst ut under 1970- och 80-talen, medan den reella inkomstserien visar betydligt svagare utveckling under samma period. Förklaringen är att inflationen var mycket hög under dessa decennier. Prisökningarna åt i praktiken upp stora delar av inkomstinkomst:ökningarna, vilket innebar att hushållens köpkraftköpkraft: inte ökade i samma takt som de nominella inkomsterna. I början av 1980-talet, så inflationen vissa år översteg 10 procent, minskade hushållens köpkraftköpkraft: till och med i reala termer. Samtidigt skedde också kraftiga skattehöjningar, vilket ytterligare minskade köpkraften.

Mot slutet av 1990-talet gick inkomstutvecklingen in i en ny fas. Lönebildningen började fungera bättre, inte minst tack vare Industriavtalet från 1997, där industrin fick en ledande roll i att sätta märket för löneökningar även i andra sektorer. Samtidigt stärktes produktivitetsutvecklingen i näringslivetnäringslivet:, vilket skapade förutsättningar för reallöneökningar. RiksbankenRiksbanken: blev mer självständig och fokuserad på att hålla inflationen låg och stabil, vilket ytterligare bidrog till en mer gynnsam ekonomisk utveckling. Även skattekvoten började minska något från de rekordhöga nivåerna i början av 1990-talet. Sammantaget har dessa faktorer skapat goda förutsättningar för en betydligt starkare inkomstutveckling. Faktum är att de reella inkomsterna under 2000-talet, i många avseenden, har matchat utvecklingen under de så kallade rekordåren på 1950- och 60-talen.

Genom att klicka på det mindre diagrammet ovan kan du ta del av hur hushållens totala disponibla inkomster har förändrats per kvartal. Som framgår syns en kraftig nedgång, både i nominella och reala termer, under det andra kvartalet 2020, vilket är en tydlig effekt av coronapandemin. Den svaga reala tillväxttakten under 2021 och 2022 speglar den höga inflationen under dessa år.

Hushållens disponibla inkomster kan mätas med data från olika källor. Förutom nationalräkenskaperna, som är ligger till grund för diagrammet ovan, används också inkomstinkomst:- och taxeringsregistret. De två källorna skiljer sig metodmässigt, särskilt i hur olika poster redovisas. I nationalräkenskaperna inkluderas exempelvis avkastningen på pensionsrätter som en del av kapitalinkomsterna, medan kapitalvinster, som vinster från bostads- eller aktieförsäljningar, inte räknas med.

Eftersom kapitalvinster utgör faktiska likvida medellikvida medel: för hushållen, till skillnad från den beräknade avkastningen på pensionsrätter, kan inkomstinkomst:- och taxeringsregistret vara mer relevant om man vill studera de olika komponenterna i den disponibla inkomsten. I tabellen nedan presenteras en sådan uppdelning. Beloppen anges i miljarder kronor och är inte justerade för befolkningsstorlek.

Som framgår är lön den enskilt största inkomstkällan för hushållen. En annan betydande inkomstkälla är transfereringar, framför allt skattepliktiga transfereringar, där pension utgör den största enskilda posten. Kapitalinkomsterna består dels av de tidigare nämnda kapitalvinsterna, dels av ränteinkomster och utdelningar.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.