Hushållens boendeform

Senast uppdaterad: 2025-10-24

Nästan två av tre hushåll i Sverige äger i dag sitt hem, medan omkring en av tre hyr sitt boende. Denna fördelning har varit relativt stabil över tid. Samtidigt skiljer sig boendeformerna tydligt mellan olika typer av hushåll. Bland ensamstående kvinnor med barn är det till exempel vanligare att hyra sitt boende än att äga det.

År 2024 ägde omkring två tredjedelar av hushållen i Sverige sina hem, både bostadsrätter och villor, medan ungefär en tredjedel hyrde sitt boende. En mindre andel, cirka fyra procent, bodde i en så kallad specialbostad, det vill säga en bostad avsedd för studerande, äldre, personer med funktionshinder eller andra särskilda grupper.

Fördelningen mellan boendeformer har varit relativt stabil över tid. Däremot har andelen som bor i specialbostäder ökat under de senaste tolv åren. En förklaring kan vara att befolkningsstrukturen förändrats, med en större andel äldre och därmed fler som bor på äldreboenden. Vi ser också en mindre ökning av andelen som hyr sitt boende och en motsvarande minskning av andelen som äger.

Boendeformer skiljer sig mellan olika hushållstyper

Boendeformen varierar mellan olika typer av hushåll. Bland sammanboende, både med och utan barn, äger nästan åtta av tio hushåll sitt boende. För ensamstående kvinnor och män utan barn är fördelningen relativt jämn. Ungefär hälften äger och hälften hyr. Den största skillnaden ses bland ensamstående med barn. Ungefär två tredjedelar av ensamstående män med barn äger sitt boende, medan det bland ensamstående kvinnor med barn är vanligare att hyra än att äga.

Olika boendeformer ger olika ekonomiska förutsättningar för hushållen. Det finns ett tydligt samband mellan förmögenhetsutveckling och ägande av bostad. Under de senaste tre decennierna har stigande bostadspriser bidragit till att hushållens tillgångar ökat. De som inte äger sitt boende har därmed gått miste om den värdeökning som bostadsmarknaden gett upphov till.