Ekonomifakta

Hushållens boendeform

Senast uppdaterad: 2025-10-24

Nästan två av tre hushåll i Sverige äger i dag sitt hem, medan omkring en av tre hyr sitt boende. Denna fördelning har varit relativt stabil över tid. Samtidigt skiljer sig boendeformerna tydligt mellan olika typer av hushåll och ursprung. Bland ensamstående kvinnor med barn är det till exempel vanligare att hyra sitt boende än att äga det.

Loading

År 2024 ägde omkring två tredjedelar av hushållen i Sverige sina hem, både bostadsrätter och villor, medan ungefär en tredjedel hyrde sitt boende. En mindre andel, cirka fyra procent, bodde i en så kallad specialbostad, det vill säga en bostad avsedd för studerande, äldre, personer med funktionshinder eller andra särskilda grupper.

Fördelningen mellan boendeformer har varit relativt stabil över tid. Däremot har andelen som bor i specialbostäder ökat under de senaste tolv åren. En förklaring kan vara att befolkningsstrukturen förändrats, med en större andel äldre och därmed fler som bor på äldreboenden. Vi ser också en mindre ökning av andelen som hyr sitt boende och en motsvarande minskning av andelen som äger.

Boendeformer skiljer sig mellan hushållstyper och ursprung

Boendeformen varierar mellan olika typer av hushåll. Bland sammanboende, både med och utan barn, äger nästan åtta av tio hushåll sitt boende. För ensamstående kvinnor och män utan barn är fördelningen relativt jämn. Ungefär hälften äger och hälften hyr. Den största skillnaden ses bland ensamstående med barn. Ungefär två tredjedelar av ensamstående män med barn äger sitt boende, medan det bland ensamstående kvinnor med barn är vanligare att hyra än att äga.

Boendeformen skiljer sig också mellan personer med svensk och utländsk bakgrund. Personer med svensk bakgrund äger i högre utsträckning sina bostäder, medan det bland personer med utländsk bakgrund är ungefär lika vanligt att hyra som att äga sitt boende. Skillnaderna mellan män och kvinnor är däremot små inom respektive grupp.

Olika boendeformer ger olika ekonomiska förutsättningar. Det finns ett tydligt samband mellan bostadsägande och förmögenhetsutveckling. Under de senaste tre decennierna har stigande bostadspriser bidragit till att hushållens tillgångar ökat. De som inte äger sitt boende har därmed gått miste om den värdeökning som bostadsmarknaden gett upphov till.

Läs också

Makroekonomi