Sysselsättning

5 060 000 antal sysselsatta
okt-21

5 060 000 personer var sysselsatta i oktober. Dessa siffror ska dock tolkas med försiktighet. Månadens siffror är från den tionde rapporten som kommit efter SCB:s omläggning av urvalsundersökningen AKU, som gav ett tidsseriebrott i januari 2021. SCB uppskattar att antalet sysselsatta under månaden är cirka 49 000 personer färre än mätmetoden som använts tidigare.

Sysselsättning är ett begrepp som i statistiken används för att visa hur många som arbetar. En person räknas som sysselsatt när denna har utfört minst en timmes arbete under en referensvecka. Arbetet kan vara som anställd, egen företagare eller att man hjälper till i familjens företag. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderas också som sysselsatta. Ett alternativt mått är sysselsättningsgrad, vilket mäter andelen av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatta.

I oktober uppgick antalet sysselsatta till 5 060 000 personer. Även i säsongsjusterade och utjämnade siffror låg antalet sysselsatta över fem miljoner. Månadens resultat är det tionde efter SCB:s omläggning av Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Förändringarna leder till ett tidsseriebrott och siffror från perioden före 2021 ska därför inte jämföras mot månadens resultat. SCB uppskattar att cirka 49 000 personer färre räknas som sysselsatta enligt den nya definitionen jämfört med tidigare mätmetod. Här kan du läsa mer om förändringarna i AKU.

Coronapandemins effekter på arbetsmarkanden syns tydligt i diagrammet här ovanför. Trots minskningen speglas dock inte coronakrisen helt i siffrorna från AKU. Anställda som delvis sänkt sin arbetstid via korttidspermittering räknas fortfarande som sysselsatta, vilket gör att effekterna av krisen mildras.

Sysselsättningen är av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Med fler i arbete kan vi producera mer och hushållens inkomster växer. Om sysselsättningen ökar på grund av att fler arbetslösa kommer i arbete minskar också statens utgifter genom att färre försörjs på bidrag. Dessutom ökar skatteintäkterna genom att arbetsinkomsterna stiger. Förhållandet mellan arbetslöshet och sysselsättning är dock inte alltid helt linjärt. Såväl antalet sysselsatta som antalet arbetslösa kan stiga samtidigt om den totala arbetskraften växer. Detta skedde exempelvis mellan 2012 och 2013 då sysselsättningen ökade med 43 000 personer samtidigt som antalet arbetslösa ökade med 9 500 personer. Läs mer om sambanden här.

Genom att klicka på det mindre diagrammet kan du välja en längre tidsserie som går tillbaka till 1970. Serien visar hur antalet sysselsatta har utvecklats i åldersgruppen 16-64 år, vilket tidigare varit det officiella måttet. För att den svenska statistiken ska vara internationellt jämförbar har åldersgruppen från 2007 ändrats till 15-74 år och länkats tillbaka till 2001.

När man studerar sysselsättningen över tid ser man tydligt att den även påverkas av konjunkturer och läget i ekonomin. Mellan 1970 och 1990 ökade sysselsättningen i Sverige med ungefär 800 000 personer. Detta berodde främst på en expansion av den offentliga sektorn samtidigt som allt fler kvinnor började arbeta. Sysselsättningen i den privata sektorn var i det närmaste oförändrad under den här perioden. Den ekonomiska krisen under början av 1990-talet satte dock stopp för utvecklingen och medförde att sysselsättningen minskade drastiskt. Mer än en halv miljon arbeten försvann under perioden 1990 till 1994. Effektiviseringar, rationaliseringar, strukturförändringar samt konkurser inom det privata näringslivet stod för huvuddelen av arbetsförlusterna.

Efter 1990-talskrisen har sysselsättningen åter ökat förhållandevis stadigt. I motsats till 1970- och 80-talen förklaras ökningen främst av att jobben inom privat sektor blivit fler. Läs mer om privat och offentlig sysselsättning här.