Konflikter
Senast uppdaterad: 2026-09-04
Konflikter på den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden är i dag relativt ovanliga, men så har det inte alltid sett ut. Under 1970- och 1980-talen förekom betydligt fler arbetsmarknadskonflikter, inte minst olovliga strejker. Från början av 1990-talet minskade antalet strejker tydligt .Varsel:Varsel om stridsåtgärder är däremot fortfarande relativt vanliga, men de flesta leder aldrig till Strejk:strejk eller Lockout:lockout. Under 2025 gick 21 507 arbetsdagar förlorade till följd av konflikter. Merparten var kopplade till den långvariga konflikten mellan IF Metall och Tesla.
Regler kring strejk och lockout
Sveriges arbetsmarknad regleras i huvudsak genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens Parter:parter som förhandlar fram Kollektivavtal:kollektivavtal. Under avtalsförhandlingar har parterna möjlighet att ta till stridsåtgärder såsom Strejk:strejk och Lockout:lockout. Strejk genomförs från arbetstagarparten medan lockout används av arbetsgivarparten. Hur detta får ske är reglerat i lag. När arbetsmarknadens parter har träffat ett kollektivavtal råder Fredsplikt:fredsplikt under tiden som avtalet gäller. Det innebär att parterna inte får ta till stridsåtgärder under denna tid. Olovlig strejk, eller vild strejk, är strejk som tas ut under fredsplikt. Det finns också andra former av stridsåtgärder såsom blockader.
Få varsel leder till konflikt
Under 2025 omförhandlades 549 centrala Kollektivavtal:kollektivavtal som tillsammans omfattade cirka 3,4 miljoner anställda. Förhandlingarna ledde till medling på förbundsnivå i 19 fall. I 15 av dessa hade det lagts Varsel:varsel om stridsåtgärder, men endast en tvist ledde till att stridsåtgärder faktiskt bröt ut. Det var konflikten mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar, som resulterade i 5 176 förlorade arbetsdagar.
Konflikterna varierar mycket mellan åren
Antalet förlorade arbetsdagar varierar kraftigt från år till år. Under flera av de senaste tio åren har nästan inga arbetsdagar gått förlorade i konflikter, medan enskilda större tvister har fått stort genomslag på statistiken. På förbundsnivå gick exempelvis inga arbetsdagar förlorade under 2017, 2018, 2020 och 2021. År 2025 minskade antalet till 5 176. Om även lokala konflikter räknas in uppgick det totala antalet förlorade arbetsdagar till 21 507 under 2025, jämfört med 45 717 under 2024. Utvecklingen under de senaste åren har i stor utsträckning påverkats av ett fåtal större konflikter.
Arbetsmarknadskonflikter i ett historiskt perspektiv
Under början av 1900-talet var konflikter och olika former av stridsåtgärder relativt vanliga på den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Under 1950- och 1960-talen minskade konflikterna tydligt, bland annat till följd av arbetsmarknadsparternas gemensamma arbete för att begränsa omfattande arbetskonflikter .Under 1970- och 1980-talen ökade konflikterna återigen, framför allt de olovliga stridsåtgärderna. Utvecklingen sammanföll med en större politisk inblandning på arbetsmarknaden och med att offentliganställda fick strejkrätt. Perioden präglades också av högre löneökningar och stigande Inflation:inflation vilket bidrog till samhällsekonomiska obalanser och försämrad svensk Konkurrenskraft:konkurrenskraft.
I början av 1990-talet präglades svensk ekonomi av stora obalanser. På Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden slöts ett stabiliseringsavtal, och därefter kom avtalsförhandlingarna i större utsträckning att ske på förbundsnivå i stället för centralt. Samtidigt minskade den politiska inblandningen i lönebildningen. Sedan dess har antalet arbetsmarknadskonflikter minskat tydligt, särskilt de olovliga konflikterna.