Konflikter
Senast uppdaterad: 2025-06-25
Den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden präglades av många konflikter, framför allt olovliga strejker, under 1970- och 1980-talet. Detta förändrades under tidiga 1990-talet och det blev färre strejker. Det är fortfarande vanligt med Strejkvarsel:strejkvarsel på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden men de flesta Varsel:varsel leder inte till stridsåtgärder. Under 2024 mottog Medlingsinstitutet:medlingsinstitutet nio Strejkvarsel:strejkvarsel, samtliga från Fackförbund:fackförbund. Det är det lägsta antalet Varsel:varsel som Medlingsinstitutet:Medlingsinstitutet mottagit under de senaste tio åren.
Sveriges arbetsmarknad regleras i huvudsak genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens Parter:parter som förhandlar fram Kollektivavtal:kollektivavtal. Under avtalsförhandlingar har parterna möjlighet att ta till stridsåtgärder såsom Strejk:strejk och Lockout:lockout. Strejk:Strejk genomförs från arbetstagarparten medan Lockout:lockout används av arbetsgivarparten. Hur detta får ske är reglerat i lag. När arbetsmarknadens Parter:parter har träffat ett Kollektivavtal:kollektivavtal råder Fredsplikt:fredsplikt under tiden som avtalet gäller. Det innebär att parterna inte får ta till stridsåtgärder under denna tid. Olovlig Strejk:strejk, eller vild Strejk:strejk, är Strejk:strejk som tas ut under Fredsplikt:fredsplikt. Det finns också andra former av stridsåtgärder såsom blockader.
Det är vanligare med strejker än lockouter, men de senaste åren har även antalet hotande konflikter som lett till strejker minskat. Däremot är Strejkvarsel:strejkvarsel vanligt. Att varsla om Strejk:strejk är ofta en effektiv åtgärd för att sätta press på arbetsgivarna då produktionsstopp blir alltmer kostsamt. Mindre lager innebär att produktionsstopp också betyder försäljningsstopp och relationer med leverantörer och distributörer kan ta skada. För Arbetsgivare:arbetsgivare kan även Varsel:varsel få negativa konsekvenser. Att förbereda sig inför en konflikt skapar kostnader för företagen och osäkerhet bland kunder som kan leda till sämre försäljning även om det inte utbryter en konflikt.
Under såväl 2021 som 2022 förekom ovanligt få Varsel:varsel. Avtalsrörelsen 2020 sköts fram i över ett halvår med anledning av coronapandemin. Framskjutningen innebar bland annat att avtalsrörelsen inte var avslutad vid årsskiftet. Flera branscher drabbades ekonomiskt mycket hårt av krisen och det i kombination med en relativt hög märkessättning kan också vara förklaringar till varför antalet Varsel:varsel var relativt få och även fortsatte vara så under 2021.
Tidigare i historien var det vanligare med konflikter. Under början av 1900-talet var det vanligt med olika stridsåtgärder men Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden lugnade ner sig på 1950- och 1960-talen. Detta berodde främst på de centrala arbetsmarknadsparternas gemensamma arbete att minska allvarliga konflikter. Under 1970- och 1980-talen ökade konflikterna igen (se diagram ovan). Främst var det de olovliga stridsåtgärderna som ökade. Anledningar var bland annat en högre politisk inblandning på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden jämfört med tidigare, främst till förmån för arbetstagarsidan, samt att de offentliganställda fick strejkrätt. Under denna tid utvecklades dessutom en spiral av stigande löneökningar och stigande Inflation:inflation vilket gav negativa konsekvenser för samhällsekonomin samt för Sveriges internationella Konkurrenskraft:konkurrenskraft.
Vid 1990-talets början hade Sveriges ekonomi många problem. För att stävja problemen på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden avtalades ett stabiliseringsavtal fram som sedan har följts av förbundsvisa avtalsförhandlingar snarare än centrala förhandlingar. Även den politiska inblandningen på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden minskade igen. Sedan 1990 har också antalet arbetsmarknadskonflikter, speciellt de olovliga konflikterna, minskat avsevärt. År 2003 var däremot ett konfliktfyllt år, räknat till antal förlorade arbetsdagar. Svenska Kommunalarbetareförbundet tog då ut runt 80 000 kommunanställda i Strejk:strejk under en dryg månads tid. Avtalsrörelsen 2024 var relativt begränsad till sin omfattning, men innebar ändå att många arbetsdagar förlorades till följd av konflikt. En stor del härrör från en konflikt i Offentlig sektor:offentlig sektor, mellan Vårdförbundet och arbetsgivarna i SKR och Sobona. Men även konflikten mellan IF Metall och TM Sweden AB, Tesla, och en lokal konflikt som syndikalisterna, SAC, drev bidrog. Totalt gick 45 717 arbetsdagar förlorade i konflikter under året. Det var det högsta antalet sedan 2008.