Strukturförändringar i sysselsättningen

Arbetsmarknadens struktur är under ständig förändring. Nya modernare tekniker ersätter äldre system och arbetskraften flyttar från en sektor till en annan. Sedan 1850-talet har Sverige gått från att vara en jordbruksekonomi till en industrination till en tjänsteekonomi. 

Idag sysselsätter den privata tjänstesektorn störst andel av arbetskraften, nära 30 procent av de sysselsatta återfinns inom tjänsteföretag. Så har det dock inte alltid sett ut. Under stora delar av 70- och 80-talen var den offentliga sektorn istället dominerande. Den i sin tur tog över arbetskraft från framförallt industrisektorn som i sin tur tidigare ersatt jordbrukssektorn. Idag sysselsätter industrin 11 procent av arbetskraften och jordbruket enbart 2 procent.

Ser man på sysselsättningen under en längre period, vilket du kan följa i diagrammet här nedanför, sysselsatte jordbruket stora delar av arbetskraften i mitten av 1800-talet. Under denna period var många gårdar självförsörjande och effektiviteten låg, fler människor behövdes för arbetsuppgifter som idag kräver betydligt färre. I takt med teknikens intåg och industrialiseringen kunde jordbruket effektiviseras och allt fler gick under seklets senare del över till fabriksgolvet. Industrisektorn växte och var som störst under mitten av 1900-talet då nära en tredjedel arbetskraften återfanns inom industrin.

Vilken sektor som dominerar inom ett land under en viss period beror till stor del på vad som produceras och exporteras från landet. Handel med omvärlden har alltid varit viktigt för ett litet land som Sverige men vad vi har exporterat har förändrats över tid. I mitten av 1900-talet, när industrisektorn var som störst, var vi en framgångsrik industrination som exporterade stora mängder av järnmalm och skog. Idag har utvecklingen svängt och vår handel består till allt större delar av tjänster.

Att sysselsättning i en sektor sjunker är i sig inte negativt om andra sektorer samtidigt expanderar och den totala sysselsättningen ökar. Ett exempel kan tas från just industrin. Industrins minskande andel beror delvis på att produktivitetsförbättringar har minskat behovet av anställda men också att verksamheter har lagts ut på andra företag som idag räknas till tjänstesektorn. Företag och i viss utsträckning hela branscher har med tiden också slagits ut, vilket frigjort arbetskraft till andra områden i ekonomin.

Idag finns en oro för att tekniken ska ta över stora delar av arbetet och leda till ökad arbetslöshet. Den här typen av oro för förändring har funnits genom alla tider, från den automatiserade spinnrocken på 1700-talet till datorer på 70-talet. Att arbetsuppgifter effektiviseras innebär sällan att behovet av arbetskraft försvinner. Det ger snarare en möjlighet för nya uppgifter att utvecklas och arbetskraften att allokeras till nya områden där den kommer gör mer nytta.