Arbetslöshet - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-10-16

I de flesta EU-länder var arbetslösheten i stort sett oförändrad under augusti. Genomsnittet för de 27 medlemsländerna låg på 5,9 procent, vilket är något lägre jämfört med tidigare månader.

Diagrammet här ovanför visar andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 15-74 år. Inom EUEU: varierar arbetslösheten kraftigt, från Spanien med en arbetslöshetarbetslöshet: på 11 procent till länder som Malta, Polen, Tjeckien och Japan där arbetslösheten är omkring 2-3 procent.

Den genomsnittliga arbetslösheten i EUEU: ökade för första gången på sju år under april år 2020 till följd av coronapandemin. Utvecklingen fortsatte under efterföljande månader och arbetslöshetstalet ökade fram till augusti. Under hösten kunde en stabilisering av utvecklingen och början till minskning ses i flera länder vilket även fortsatte under 2021 och 2022. Coronakrisens effekter på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: var inledningsvis något osäkra då definitionen av att vara arbetslösarbetslös: är att en person saknar arbete, aktivt har sökt jobb under de senaste 4 veckorna och kan börja ett arbete inom 14 dagar. De extraordinära omständigheterna kring coronakrisen gjorde att färre personer aktivt sökte arbete och var tillgängliga för arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Därmed uppfyllde de inte kriterierna för att räknas som arbetslösa i undersökningen.

Coronapandemins påverkan på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: är dock tydlig och vi såg en ökning av arbetslösheten i nästan alla medlemsländer. Störst ökning uppmättes dock i USA, där arbetslösheten steg med drygt 10 procentenheter från mars till april under 2020. I antal motsvarade det en ökning med nära två miljoner personer och ledde till att USA, som tidigare placerat sig en bra bit under EUEU:-snittet, hamnade tredje högst i jämförelsen. I oktober 2020 sjönk dock arbetslösheten tillbaka och sedan dess har landets andel återigen legat under genomsnittet. Sverige är bland de länder som sett en kraftigare ökning av arbetslösheten till följd av coronakrisen och återfinns högre upp i fördelningen av länder.

Studerar man utvecklingen över tid ser man finanskrisen 2008-2009 tydligt i statistiken. Den finansiella krisen orsakade en djup nedgång i efterfråganefterfrågan: vilket bidrog till att även arbetslösheten steg brant under perioden. Mot slutet av 2009 avtog ökningen och vändes istället till en nedgång på vissa håll, bland annat i USA och Japan. I EUEU: fick krisen dock en fortsättning då ett antal euroländer vid denna tidpunkt drabbades av mycket stora statsfinansiella problem. Skuldkrisen blev ett sänke för hela EUEU: och var en starkt bidragande faktor till att lågkonjunkturen fick ett förlängt förlopp även i Sverige.

Ungdomsarbetslösheten har under perioden följt en likartad utveckling som arbetslösheten totalt sett, men på en högre nivå.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.