Utbildningsnivå - inrikes och utrikes födda

Senast uppdaterad: 2025-08-14

Utbildningsnivåerna skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda. Bland utrikes födda personer i åldern 16–64 år saknar 7,5 procent grundskolekompetens, medan motsvarande andel bland inrikes födda är cirka 0,2 procent. Däremot är andelen med eftergymnasial utbildningutbildning: snarlik mellan grupperna, även om den är något högre bland inrikes födda.

Bland utrikes födda finns både personer som nyligen kommit till Sverige och personer som bott här sedan barndomen. Skälen till invandring varierar och kan handla om arbete, studier, familjeanknytning eller flykt från krig och förföljelse. Utbildningsnivån inom gruppen är ojämnt fördelad – andelen med eftergymnasial utbildningutbildning: är ungefär lika stor som bland inrikes födda, samtidigt som det är vanligare med mycket låg utbildningutbildning:. Skillnaderna i utbildningsbakgrund gör att utrikes födda inte är en enhetlig grupp, vilket kan ses i sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistiken. Personer med låg utbildningutbildning: har svårare att etablera sig på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: än de med högre utbildningutbildning:, delvis eftersom det finns få enkla jobb i Sverige som inte kräver längre utbildningutbildning:.

Utbildningsnivån skiljer sig också mellan olika invandringskategorier. Arbetskraftsinvandrare har ofta längre utbildningutbildning:, medan flyktinginvandrare ofta har kortare utbildningutbildning:. Yngre personer har i många länder längre utbildningutbildning: än äldre, vilket innebär att åldersfördelningen bland dem som invandrar påverkar den genomsnittliga utbildningsnivån. Även sammansättningen av födelseländer spelar roll – om fler kommer från länder med låg utbildningsnivå sjunker genomsnittet i hela gruppen.