Utbildningskostnader per utbildningsnivå - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-05-21

Utbildning:Utbildning av befolkningen är viktig för ett lands Välstånd:välstånd och Tillväxt:tillväxt. Rikare länder lägger i allmänhet mer resurser på Utbildning:utbildning och genomsnittet för OECD:OECD ländernas utbildningskostnader som andel av BNP:BNP var år 2019 nära 5 %. Sverige lade under samma år närmre 5,5 % av BNP:BNP på Utbildning:utbildning.

Hur många år befolkningen går i skola samt finansiering av den skiljer sig mellan länder. I Sverige är exempelvis grundskolan obligatorisk medan gymnasium och högskola/universitet är frivilligt. För att kunna göra internationella jämförelser har utbildningsnivåerna delats in i tre nivåer; primary, secondary och tertiary education. Dessa överensstämmer förhållandevis väl med Sveriges uppdelning; grundskola, gymnasium och högskola/universitet.

I diagrammen ovan visas en internationell jämförelse av kostnaden för olika utbildningsnivåer per elev i USD och som andel av BNP:BNP. I Sverige läggs ungefär lika stor andel av BNP:BNP på grundskola och gymnasium medan något mindre läggs på högre utbildningar. Jämförs istället Kostnad:kostnad per elev blir den högre utbildningsnivån högskola/universitet dyrare. Samma struktur på fördelningar förekommer även hos de flesta andra OECD:OECD länder. Detta beror både på att det är färre elever på högskola/universitet som kostnaderna föredelas på samtidigt som personalkostnaderna är större.

I Sverige är samtliga utbildningsnivåer avgiftsfria för den studerande. Utbildning:Utbildning på högre instanser finansieras till största del av den offentliga sektorn. I diagrammet nedan kan man se hur stor andel av högskole- och universitetsutbildning som finansieras av offentlig respektive privat sektor internationellt. I genomsnitt finansieras två tredjedelar av utbildningen av Offentlig sektor:offentlig sektor i OECD:OECD länderna.