Artikel

Ger höga kostnader för utbildning bäst resultat?

Publicerad 2006-08-22 av Alexandra Stråberg

Många länder satsar mycket Pengar:pengar på Utbildning:utbildning. Utbildningskostnaderna i ett land beror framför allt på hur många barn och ungdomar som omfattas, hur många som deltar i skolan och hur mycket som satsas på varje elev eller student. Utöver kostnaderna för Utbildning:utbildning är det också viktigt att titta på resultatet av investeringarna: elevernas kunskap. Hur väl är kostnaderna kopplade till resultaten?

Under 2002 satsade Sverige nästan 7 procent av BNP:BNP på Utbildning:utbildning. Detta kan jämföras med till exempel Greklands 3,8 procent av BNP:BNP och Islands 7,4 procent. Sverige hamnar bland de länder inom OECD:OECD som satsar mest på Utbildning:utbildning. När man tittar på utbildningskostnadernas andel av BNP:BNP så beaktas andelen av ländernas resurser som går till Utbildning:utbildning i relation till värdet av alla de Varor:varor och Tjänster:tjänster som produceras i ett land under ett år. Dessa resurser innefattar både utbildningar inom privata - och offentliga institutioner. Frågan är vad resurserna ger för Resultat:resultat?

År 2003 genomförde OECD:OECD ett kunskapstest av 250 000 15-åringar i 30 länder. Det land som fick bäst Resultat:resultat var Finland som utklassade länder som Japan, Korea och USA. Kunskapstestet kallas för PISA, Program för International Student Assessment, och undersöker hur elever klarar sig i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning. Utöver PISA-testet gör OECD:OECD en mängd olika typer av internationella jämförelser inom utbildningsområdet.

I PISA-testet hamnade Sverige på en 14:e plats, vilket var bättre än genomsnittet för OECD:OECD-länderna. Det som drog upp Sveriges placering var läsförståelse där Sverige hamnade på 8:e plats medan matematik, naturvetenskap och problemlösning drog ner snittet med en 18:e, 16:e respektive 18:e plats.

Hur mycket satsar dessa länder per elev i denna ålder? Ger höga kostnader bättre Resultat:resultat? Om vi använder resultatet från PISA-testet och även tittar på kostnaderna per elev kan vi se hur väl tesen om att höga kostnader ger högt Resultat:resultat håller med dessa två faktorer. Det går självklart inte att dra några generella slutsatser om detta förhållande utifrån denna enkla jämförelse, men som exempel är det ändå intressant.

På grund av brist på statistik har inte alla 30 länderna från PISA-testet kunnat tas med i nedanstående jämförelse.

Om länderna rangordnas utifrån PISA-resultatet så att det land som fick lägst totalpoäng rangordnas som en 1:a och det land som fick högst Resultat:resultat rangordnas som 22:a, och gör samma sak med kostnaderna, det vill säga, att det land med lägst kostnader per elev rangordnas som 1:a och högst kostnader som 22:a. Kostnaderna här syftar på kostnaderna för grundskolenivå årskurs 7-9 per studerande, ISCED2. Årliga kostnader för Utbildning:utbildning per student i USD per helårsstuderande, köpkraftskorrigerat enligt PPP:PPP-metoden.

Det visar sig att Finland som fick bäst Resultat:resultat också satsar relativt mycket Pengar:pengar på Utbildning:utbildning. Korea har däremot relativt låga kostnader per elev men trots detta näst högst Resultat:resultat. Tittar man sedan på länder som Österrike, Norge och USA så ser man att dessa länder satsar relativt mycket Pengar:pengar per elev men att resultatet är mycket sämre än Finland. Sverige hamnar i mitten i båda dessa jämförelser.

Kostnader och resultat rangordnade

Källa: SCB:SCB och OECD:OECD
*Endast offentliga institutioners kostnader inkluderade

Det går som sagt inte att dra några generella slutsatser från ovanstående exempel men att höga kostnader per elev i sig inte ger höga Resultat:resultat på PISA-testet är en möjlig slutsats. I ovanstående exempel har vi enbart tittat på totalkostnaden per student. Det som sannolikt har stor bäring på elevernas Resultat:resultat är hur resurserna fördelas. Hur stor del av resurserna per elev läggs till exempel på lokalhyra, lärarlöner, skolbespisning och material? Fördelning av resurserna har med stor sannolikhet stor betydelse för elevernas Resultat:resultat.