Ger höga kostnader för utbildning bäst resultat?

Publicerad: 2006-08-22

Många länder satsar mycket pengarpengar: på utbildningutbildning:. Utbildningskostnaderna i ett land beror framför allt på hur många barn och ungdomar som omfattas, hur många som deltar i skolan och hur mycket som satsas på varje elev eller student. Utöver kostnaderna för utbildningutbildning: är det också viktigt att titta på resultatet av investeringarna: elevernas kunskap. Hur väl är kostnaderna kopplade till resultaten?

Under 2002 satsade Sverige nästan 7 procent av BNPBNP: på utbildningutbildning:. Detta kan jämföras med till exempel Greklands 3,8 procent av BNPBNP: och Islands 7,4 procent. Sverige hamnar bland de länder inom OECDOECD: som satsar mest på utbildningutbildning:. När man tittar på utbildningskostnadernas andel av BNPBNP: så beaktas andelen av ländernas resurser som går till utbildningutbildning: i relation till värdet av alla de varorvaror: och tjänstertjänster: som produceras i ett land under ett år. Dessa resurser innefattar både utbildningar inom privata - och offentliga institutioner. Frågan är vad resurserna ger för resultatresultat:?

År 2003 genomförde OECDOECD: ett kunskapstest av 250 000 15-åringar i 30 länder. Det land som fick bäst resultatresultat: var Finland som utklassade länder som Japan, Korea och USA. Kunskapstestet kallas för PISA, Program för International Student Assessment, och undersöker hur elever klarar sig i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning. Utöver PISA-testet gör OECDOECD: en mängd olika typer av internationella jämförelser inom utbildningsområdet.

I PISA-testet hamnade Sverige på en 14:e plats, vilket var bättre än genomsnittet för OECDOECD:-länderna. Det som drog upp Sveriges placering var läsförståelse där Sverige hamnade på 8:e plats medan matematik, naturvetenskap och problemlösning drog ner snittet med en 18:e, 16:e respektive 18:e plats.

Hur mycket satsar dessa länder per elev i denna ålder? Ger höga kostnader bättre resultatresultat:? Om vi använder resultatet från PISA-testet och även tittar på kostnaderna per elev kan vi se hur väl tesen om att höga kostnader ger högt resultatresultat: håller med dessa två faktorer. Det går självklart inte att dra några generella slutsatser om detta förhållande utifrån denna enkla jämförelse, men som exempel är det ändå intressant.

På grund av brist på statistik har inte alla 30 länderna från PISA-testet kunnat tas med i nedanstående jämförelse.

Om länderna rangordnas utifrån PISA-resultatet så att det land som fick lägst totalpoäng rangordnas som en 1:a och det land som fick högst resultatresultat: rangordnas som 22:a, och gör samma sak med kostnaderna, det vill säga, att det land med lägst kostnader per elev rangordnas som 1:a och högst kostnader som 22:a. Kostnaderna här syftar på kostnaderna för grundskolenivå årskurs 7-9 per studerande, ISCED2. Årliga kostnader för utbildningutbildning: per student i USD per helårsstuderande, köpkraftskorrigerat enligt PPPPPP:-metoden.

Det visar sig att Finland som fick bäst resultatresultat: också satsar relativt mycket pengarpengar: på utbildningutbildning:. Korea har däremot relativt låga kostnader per elev men trots detta näst högst resultatresultat:. Tittar man sedan på länder som Österrike, Norge och USA så ser man att dessa länder satsar relativt mycket pengarpengar: per elev men att resultatet är mycket sämre än Finland. Sverige hamnar i mitten i båda dessa jämförelser.

Kostnader och resultat rangordnade

Källa: SCBSCB: och OECDOECD:
*Endast offentliga institutioners kostnader inkluderade

Det går som sagt inte att dra några generella slutsatser från ovanstående exempel men att höga kostnader per elev i sig inte ger höga resultatresultat: på PISA-testet är en möjlig slutsats. I ovanstående exempel har vi enbart tittat på totalkostnaden per student. Det som sannolikt har stor bäring på elevernas resultatresultat: är hur resurserna fördelas. Hur stor del av resurserna per elev läggs till exempel på lokalhyra, lärarlöner, skolbespisning och material? Fördelning av resurserna har med stor sannolikhet stor betydelse för elevernas resultatresultat:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.