Forskarutbildning

1,13

2025

Senast uppdaterad: 2026-05-04

Allt fler i Sverige tar en forskarexamen. År 2025 hade 1,13 procent av befolkningen över 25 år genomgått en forskarutbildning. Det är mer än en fördubbling sedan början av 1990-talet.

Den högsta examen man kan ta i Sverige är en doktorsexamen vilken man avlägger efter en forskarutbildning. Idag är det drygt 1,1 procent av befolkningen äldre än 25 år som har en doktorsexamen. Det motsvarar cirka 90 000 personer. Sysselsättningsgraden bland forskarutbildade är hög och gruppen fortsätter i hög utsträckning att jobba även efter ordinarie pensionsålder.

Antalet personer med forskarutbildning har ökat för varje år sedan 1990. Den dåvarande regeringen hade som mål att dubbla antalet forskarexamina till år 2000. Under 90-talet expanderade också högskolesektorn, vilket ökade behovet av forskarutbildade. När expansionen avtog efter år 2000 ökade utbudet av personer med doktorsexamen på den ordinarie Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden.

Historiskt har en majoritet av de forskarutbildade i Sverige varit män, andelen uppgick till nära 80 procent i början av 90-talet. Sedan dess har andelen kvinnor ökat kraftigt och idag är fördelningen betydligt jämnare.

Senast uppdaterad: 2026-05-04

av Jacob Öljemark

Var informationen tillräcklig?

Läs också

Utbildning och forskning

Utbildningsnivå - inrikes och utrikes födda

Utbildningsnivåerna skiljer sig tydligt mellan inrikes och utrikes födda. Bland utrikes födda saknar 7,1 procent grundskolekompetens, jämfört med cirka 0,2 procent bland inrikes födda. Samtidigt är andelen med eftergymnasial utbildning mer likartad, även om den är något högre bland inrikes födda.

27/4 2026

Forskning och utveckling - internationellt

Sverige hör till de OECD-länder som investerar mest i forskning och utveckling (FoU) i relation till BNP. Merparten av FoU-utgifterna finansieras av näringslivet, en andel som även inom EU är något lägre men fortfarande över 50 procent.

7/4 2026

Patent och immaterialrätter - internationellt

För att främja forskning och utveckling samt skydda de innovationer som utvecklas är det viktigt att det finns bra nationella system och internationella överenskommelser kring rättigheter och användning av nya uppfinningar, design och varumärken.

16/3 2026

Utbildningskostnader - internationellt

Sverige satsar mycket på utbildning och har högre utbildningskostnader än genomsnittet i förhållande till BNP. Rikare länder har ofta möjlighet att investera mer i utbildningsväsendet än fattigare länder. Mätt som andel av BNP varierar de totala kostnaderna för utbildning mellan tre och sju procent.

30/1 2026

Studieresultat - gymnasieskolan

83 procent av eleverna som börjar på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program tar en godkänd gymnasieexamen. Det betyder att ungefär var femte elev antingen avbryter studierna eller lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg.

28/11 2025

Utbildningskostnader per utbildningsnivå - internationellt

Utbildning av befolkningen är en förutsättning för ett lands välstånd och långsiktiga tillväxt. Rikare länder satsar i regel mer på utbildning, både i absoluta belopp och som andel av BNP. År 2021 uppgick de genomsnittliga utbildningsutgifterna i OECD till knappt 5 procent av BNP.

28/11 2025

Nationella prov

Varje vårtermin genomför elever i årskurs 9 nationella prov i matematik, svenska och engelska. Resultaten brukar vara högre i svenska och engelska än i matematik, och i det senast genomförda provet presterade eleverna bäst i engelska.

27/11 2025

Utbildningsnivå

Utbildningsnivån i Sverige är hög, i åldersgruppen 25–34 år har drygt hälften en eftergymnasial utbildning, medan andelen är lägre bland personer mellan 25–64 år. När det gäller eftergymnasiala utbildningar skiljer sig grupperna främst åt i andelen personer som har en kandidatexamen eller motsvarande.

26/11 2025

Lärarlöner - internationellt

Lärare i Sverige har bland de högre ingångslönerna i OECD. Däremot är löneutvecklingen sämre. Högst ingångslöner har lärare i Luxemburg och Tyskland. Starkast löneutveckling har lärare i Colombia och Nederländerna.

26/11 2025

Utbildningsnivå - internationellt

Utbildningsnivån i Sverige är högre än OECD-genomsnittet. Drygt hälften av befolkningen i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning, jämfört med drygt fyra av tio i OECD. Bland de yngre, 25–34 år, är andelen med eftergymnasial utbildning ännu högre.

26/11 2025

Högre utbildning - internationellt

Utbildningsnivån inom OECD fortsätter att stiga. I dag har drygt fyra av tio i åldern 25–64 år en högskoleutbildning. I Sverige är andelen med eftergymnasial utbildning ännu högre, på drygt 50 procent.

26/11 2025

Allt innehåll från "Utbildning och forskning"