Artikel

EU-ländernas underskott

Publicerad 2010-02-11 av Fredrik Carlgren

Runt om i världen börjar effekterna av krisen och hur den hanterats nu bli tydliga. Underskotten i statsfinanserna är rekordstora. Faktum är att endast sex EUEU:-länder klarar kraven i Stabilitets- och tillväxtpakten.

Kraven i Stabilitets- och tillväxtpakten säger att EUEU:-ländernas budgetunderskottbudgetunderskott: inte får uppgå till mer än 3 procent av BNPBNP:, samt att statsskulden inte får överstiga 60 procent av BNPBNP:. Även om dessa budgetkrav är viktigast för de länder som infört euron, gör alla medlemsstater klokt i att försöka nå upp till dem. Ett misslyckande innebär nämligen att landet slagit in på en ohållbar väg, och att det förr eller senare blir nödvändigt att strama upp finanspolitiken rejält. I praktiken betyder det att landet tvingas till nedskärningar av de offentliga utgifterna och förmodligen också till skattehöjningar.

Enligt EUEU:-kommissionenkommissionen: var det endast sex länder som klarade kraven i Stabilitets- och tillväxtpakten förra året. Sverige var ett av dem. Mest akut är läget i Grekland, som nu rapporterar att budgetunderskottet har växt till närmare 13 procent av BNPBNP:. Dessutom uppgår deras statsskuldstatsskuld: till 113 procent av BNPBNP:. Landet har alltså ett enormt lånebehov att lägga ovanpå en skuldsättning som redan nu är massiv. Dessutom gör problemen att potentiella långivare för närvarande skyr både den grekiska staten och de grekiska bankerna som pesten. Att hävda att landet nära nog är bankrutt är ingen överdrift.

EU-ländernas uppfyllelse av budgetkraven

Läget 2009 enligt EUEU:-kommissionenkommissionen:

Grekerna inte ensamma om problemen

Men även om grekerna har det tuffast just nu, finns liknande problem på flera håll i EUEU:. Spanien och Portugal har utsetts till två tänkbara kandidater till att vandra in i samma skuld- och underskottsfälla som Grekland. Till denna duo kanske man också bör lägga Italien, som faktiskt har en ännu högre statsskuldstatsskuld: än Grekland. Men även i rikare länder, som till exempel Storbritannien och Irland, är rejäla finanspolitiska stålbad att vänta för att komma till bukt med obalanserna i statsfinanserna.

Så även om EUEU::s mest omedelbara uppgift kommer att bli hanteringen av krisen i Grekland, ligger liknande utmaningar framför många medlemstater. När åtstramningspolitiken börjar verka i dessa länder kommer det att innebära minskad privat och offentlig konsumtionoffentlig konsumtion:. Indirekt kommer detta även att slå mot Sverige eftersom efterfråganefterfrågan: på våra exportprodukter i så fall kommer att minska.

EU-ländernas statsfinanser

Som andel av BNPBNP:, år 2009

Källa: EUEU:-kommissionenkommissionen: