Artikel
Det är ju gratis! Eller?
Publicerad 2012-09-19 av Alexandra Stråberg
Nu i veckan presenteras budgetpropositionen och många miljarder ska fördelas. Men vad kostar saker egentligen? Vad är samhällets Kostnad:kostnad för en gymnasieplats eller för att låna en bok på biblioteket? Och hur spenderar Sverige sina Pengar:pengar jämfört med andra länder?
- Det är ju gratis! Detta svar får jag ofta när jag frågat olika klasser/grupper vad kostnaden är för att låna en bok på biblioteket. Men efter lite diskussion om lokalkostnader, inköp av böcker, löner till de som jobbar där, elkostnader, inköp av datorer, stolar och bord brukar de komma fram till att det inte är gratis. Dessa och många andra verksamheter finansieras ju via skatterna. Men många vet inte vad samhällskostnaden är.
Vi vet vad vi betalar när vi klipper håret, vad tröjan till festen kostade, dagens rätt på lunchrestaurangen och kaffet vid tågstationen. Men vad tror du att kostnaden är för följande saker?
Att låna en bok vid ett tillfälle på ett bibliotek?
Årskostnaden för en gymnasieelev?
1 meter motorväg (tvåfilig sådan, inget komplicerat)?
Ett kejsarsnitt?
Offentliga utgifter inom EU
Ovanstående summor är självklart små i jämförelse med vad hela länder spenderar totalt på Kollektiva varor:kollektiva varor. I Sverige går ungefär hälften av BNP:BNP, drygt 51 procent, till offentliga utgifter. I jämförelse med andra EU:EU-länder så ligger denna siffra bland de högsta. Just nu toppas listan av Danmark och Frankrike, lägst ligger Bulgarien och Slovakien.
Om man delar upp de totala utgifterna efter ändamål, så kallad COFOG:COFOG-indelning, så kan man dela in utgifterna i dessa huvudgrupper:
1. Allmän offentlig förvaltning
2. Försvar
3. Samhällsskydd och rättsskipning
4. Näringslivsfrågor
5. Miljöskydd
6. Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
7. Hälso- och sjukvård
8. Fritidsverksamhet, kultur och region
9. Utbildning:Utbildning
10. Socialt skydd
Den sistnämnda, socialt skydd, är den största utgiftsposten. I denna grupp ingår främst transfereringar, ekonomiskt stöd vid sjukdom, funktionshinder, ålderdom, till efterlevande, familj och barn samt vid Arbetslöshet:arbetslöshet etc. I Sverige går 21,6 procent av BNP:BNP till detta ändamål vilket placerar landet bland de högsta i EU:EU tillsammans med Danmark, Frankrike, Finland och Österrike.
När det gäller övriga grupper så spenderar vi också en högre andel av vår BNP:BNP än EU27-genomsnittet på Utbildning:utbildning och allmän offentlig förvaltning.
Just utgifterna för socialt skydd ökade inom EU:EU mellan 2002-2010, sannolikt som en effekt av krisen. För Sveriges del så minskade faktiskt utgifterna för denna grupp under perioden. Men det behöver ju inte betyda att utgifterna i kronor minskade utan att vår BNP:BNP faktiskt var större än tidigare. Dock kan man ju gissa sig till att många av krisländerna drabbades dubbelt, det vill säga, båda via lägre BNP:BNP samt högre utgifter för socialt skydd.
Gratis? Knappast
Men hur väl gissade du på kostnaderna för välfärden? Svaren kommer här:
Att låna en bok vid ett tillfälle på ett bibliotek? Cirka 50 kr/bok/tillfälle
Årskostnaden för en gymnasieelev? Cirka 80 000 kr/elev/år
1 meter motorväg (tvåfilig sådan, inget komplicerat)? Cirka 30 000 kr/m
Ett kejsarsnitt? Cirka 40 000 kr
Källor: Biblioteksföreningen, SKL och Trafikverket
Hade du många rätt?
Om inte, är det inte lite konstigt att vi inte har lika stor kunskap om vad vi betalar ur egen plånbok direkt och vad vi betalar indirekt via skatten? Kanske något att prata om vid middagsbordet ikväll?
Not: Förklaringar till COFOG:COFOG-grupperna: Socialt skydd inkluderar främst transfereringar, ekonomiskt stöd, vid sjukdom och funktionshinder, ålderdom, efterlevande, familj och barn, Arbetslöshet:arbetslöshet och boende. Offentlig förvaltning inkluderar verkställande och lagstiftande organ, ekonomi och skatteförvaltning, Ekonomiskt bistånd:ekonomiskt bistånd till utvecklings- och övergångsländer, utrikesförvaltning samt forskning och utveckling inom detta område. Samhällsskydd och rättsskipning inkluderar till exempel polisverksamhet, brand- och räddningsverksamhet, kriminalvård, rättsskipning. Näringslivsfrågor inkluderar till exempel jordbruk, fiske, bränsle och Energi:energi, transporter och kommunikation. Hälso- och sjukvård inkluderar medicinska produkter, apparater och anordningar, öppen och sluten sjukvård, folkhälsovård samt forskning och utveckling inom detta område.