Svajigt värre på börsen
Publicerad: 2008-02-01
Rubrikerna på dagstidningarnas ekonomisidor har på senaste tiden dominerats av ord som ”kaos”, ”panik” och ”börskrasch”, men även av ”börsfest”. Ingen har väl lyckats undgå turbulensen på världens finansmarknader.
Den senaste tiden har kännetecknats av en berg- och dalbana på börsen. Det är kraftiga svängningar från dag till dag, till och med från timme till timme. Kapitalmarknaderna har länge legat långt framme i globaliseringen och världens börser blir allt mer sammanlänkade. PengarPengar: är lätta att flytta och söker sig dit där man förväntar sig högst avkastningavkastning:.
USA:s stora inflytande över världsekonomin gör att den amerikanska börsen väger tungt. Utvecklingen på andra börser, inte minst den svenska, bestäms därför i stor utsträckning av vad som sker borta i väst.
Uppåt på lång sikt
Mitt uppe i börsyran är det lätt att glömma att blicka bakåt i tiden. Även historiskt sett har börsen varierat kraftigt, särskilt i samband större finansiella och ekonomiska kriser. Men den långsiktiga trenden är ändå att börsen går uppåt. Figuren visar utvecklingen på den svenska och amerikanska börsen.
Börsutvecklingen i Sverige och USA
Källa: Affärsvärlden, Reuters
Sedan toppnoteringen i maj har den svenska börsen fallit med över 25 procent. En sådan kraftig och långvarig nedgång såg vi senast i IT-bubblans efterdyningar i början på 2000-talet. I den vevan sjönk AFGX med 65 procent mellan februari 2000 och september 2002. I USA har upp och nedgångarna inte varit lika kraftiga, varken nu eller då.
Psykologi styr börsen
Den senaste tidens instabila börsbörs: har delvis sin bakgrund i utvecklingen i USA. Där har bland annat en fastighets- och bolånekris, bankförluster och ökad arbetslöshetarbetslöshet: haussat upp förväntningarna på en kommande lågkonjunkturlågkonjunktur:, något som speglats i börsutvecklingen.
Men den långsiktiga trenden är ändå att börsen går uppåt.
Börsen påverkas alltså i stor utsträckning av makroekonomiska faktorer. Den senaste tidens turbulens beror på till stor del på obalansen i världsekonomin. Men mycket handlar även om ren psykologi. Förväntningar eller oro inför framtiden kan få folk att börja köpa eller sälja. När man ser hur folk börjar agera runt omkring kan få stå emot grupptrycket. Det blir ett flockbeteende och ingen vill bli lämnad kvar sist.
Läs mer:
Börsutvecklingen i Sverige och USA
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
