Investeringskvot – internationellt

Senast uppdaterad: 2026-04-02

I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög Investeringskvot:investeringskvot, det vill säga fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP:BNP. Det som produceras i ett land kan antingen konsumeras, exporteras eller investeras för att främja framtida Tillväxt:tillväxt. En hög investeringsnivå är viktig för att upprätthålla konkurrenskraften.

Investeringskvoten visar hur stor andel av BNP:BNP som går till investeringar, alltså hur mycket resurser som satsas på exempelvis nya maskiner i industrin, Infrastruktur:infrastruktur och byggnader.

Sverige ligger klart över EU:EU-genomsnittet, och investeringskvoten är idag ungefär på samma nivå som före finanskrisen 2008-2009. Inom EU föll investeringarna mer efter krisen och har legat på en lägre nivå sedan dess. Exklusive bostadsinvesteringar har Sverige haft en högre Investeringskvot:investeringskvot än EU sedan mitten av 1990-talet.

Dagens investeringar påverkar ekonomins framtida produktionsförmåga

Om investeringsnivån är låg riskerar kapitalstocken att föråldras och slitas ned. Företag:Företag som inte hänger med i den tekniska utvecklingen kan då tappa i Konkurrenskraft:konkurrenskraft, både på den inhemska marknaden och internationellt.

Men investeringskvoten är konjunkturkänslig. Under lågkonjunkturer saknas ofta både behov och resurser för att modernisera eller bygga ut produktionen. För att ta jämna ut sådana svängningar redovisas därför ofta ett genomsnitt av investeringskvoten, det vill säga investeringarna i relation till BNP:BNP över tid.