Hushållens skulder - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-06-01

Hushållens skulder har ökat kraftigt i många länder. I Sverige motsvarade skulderna cirka 86,2 procent av BNP:BNP år 2025. Högst i Europa var skuldsättningen i Nederländerna, där hushållens skulder uppgick till omkring 95,5 procent av BNP.

Hushållens skulder över tid

De svenska hushållens skulder har ökat från cirka 43,9 procent av BNP:BNP år 1995 till omkring 86,2 procent idag. En liknande utveckling har skett i flera andra nordiska länder. I Finland har hushållens skuldsättning exempelvis stigit från cirka 37,4 procent av BNP till 72,7 procent år 2025.

En annan Trend:trend i flera länder är att hushållens skulder nådde en topp i samband med finanskrisen, för att därefter minska. I Danmark uppgick skulderna till 133,9 procent av BNP:BNP år 2009, men har sedan dess sjunkit till omkring 88,4 procent. En liknande utveckling har även setts i Spanien och i de baltiska länderna.

Skulder och tillgångar hänger ihop

Vid jämförelser av hushållens skuldsättning mellan länder är det också relevant att beakta hushållens tillgångar. Flera av de länder som har högst hushållsskuldsättning har även stora hushållstillgångar. Som andel av BNP:BNP är hushållens tillgångar störst i Nederländerna, Danmark och Sverige. I Sverige uppgick hushållens tillgångar till cirka 352,3 procent av BNP, att jämföra med Rumänien i botten av listan, där hushållens tillgångar motsvarade omkring 69,4 procent av BNP.

Hushållens tillgångar kan bestå av flera olika komponenter, såsom försäkringar, pensioner samt Valuta:valuta och värdepapper. Inom EU:EU utgör valuta och Inlåning:inlåning till banker ungefär en tredjedel av hushållens samlade tillgångar.