Industriproduktion - internationellt

Senast uppdaterad: 2026-09-16

Industriproduktionen i Sverige har ökat under de senaste två åren, samtidigt som utvecklingen i EU:EU som helhet varit svagare. Utvecklingen har dock präglats av stora svängningar. Historiskt har industriproduktionen påverkats tydligt av konjunkturnedgångar, inte minst finanskrisen och coronapandemin.

Historisk utveckling av industriproduktionen internationellt

Under 1970- och 1980-talen uppvisade andra utvecklade länder generellt en starkare Tillväxt:tillväxt i industriproduktionen än Sverige. Särskilt 1970-talet framstår som ett svagt decennium ur svensk synvinkel. Under 1990-talet tog dock industriproduktionen åter fart i Sverige, främst till följd av en stark exporttillväxt. En avgörande faktor bakom exportuppgången var kronfallet 1992, som gjorde svenska Varor:varor billigare på den internationella marknaden.

En annan viktig förklaring till den starka svenska utvecklingen är den kraftiga produktivitetsökningen i många industrisektorer. Denna utveckling var till stor del en följd av de omfattande omstruktureringar som genomfördes under 1990-talskrisen. Högre Produktivitet:produktivitet innebar att svenska industriprodukter blev mer konkurrenskraftiga internationellt.

Det kraftiga fallet i industriproduktionen 2009 hade sitt ursprung i finanskrisen och den efterföljde lågkonjunkturen. Sverige tillhörde då de länder som drabbades hårdast, i takt med den globala Efterfrågan:efterfrågan på industriprodukter föll kraftigt. Industriproduktionen återhämtade sig därefter, men försvagades åter i samband med den europeiska skuldkrisen. Från 2015 och framåt följde några år av en mer positiv utveckling.

Under coronakrisen 2020 minskade industriproduktionen i EU:EU med nästan 30 procent mellan februari och april. I Italien, ett av de hårdast drabbade länderna, uppgick nedgången till hela 45 procent under samma period. Industriproduktionen återhämtade sig dock relativt snabbt i många länder, däribland Sverige.