Industriproduktion - internationellt
Senast uppdaterad: 2024-10-10
Under 1970- och 1980-talen utvecklades industriproduktionen relativt svagt i Sverige. Under 2000-talet märks särskilt de kraftiga nedgångar som skedde i många länder vid finanskrisen 2008-2009 och coronakrisen i början av 2020.
Under 1970- och 1980-talen upplevde i allmänhet andra utvecklade länder en starkare tillväxttillväxt: i industriproduktionen än Sverige. Framförallt var 1970-talet ett svagt decennium ur svensk synvinkel.
På 1990-talet tog dock industriproduktionen åter fart i Sverige. Den ökade industriproduktionen drevs bland annat på av en stark exporttillväxt. Startskottet för den ökade exporten utgjordes av kronfallet år 1992, då det blev billigare att köpa svenska varorvaror: i utlandet.
En annan viktig faktor bakom den starka svenska utvecklingen har varit att produktiviteten ökat kraftigt i många svenska industrisektorer. Det har bland annat berott på de stora omstruktureringar som tvingades fram under 1990-talskrisen. En förbättrad produktivitetproduktivitet: innebär att produkterna blir mer konkurrenskraftiga på en internationell marknadmarknad:.
Det kraftiga fallet i industriproduktionen som inträffade 2009 hade sitt ursprung i finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Sverige var då ett av de länder som drabbades hårdast när efterfråganefterfrågan: på industriprodukter föll dramatiskt över hela världen. Industriproduktionen återhämtade sig men blev sedan svag igen i samband med skuldkrisen i Europa. Från 2015 och framåt upplevde vi åter några år med en positiv trendtrend:.
Under coronakrisen 2020 minskade industriproduktionen i EUEU: med nästan 30 procent mellan februari och april. Nedgången i Italien, ett av de hårdast drabbade länderna, uppgick till hela 45 procent under dessa månader. Industriproduktionen återhämtat sig däremot relativt snabbt i många länder, däribland Sverige.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.