Artikel
Klimatmöte i dåligt klimat
Publicerad 2009-12-02 av Fredrik Carlgren
Den 7 - 18 december träffas världens ledare i Köpenhamn för att försöka få till stånd en ny överenskommelse för att minska utsläppen av växthusgaserväxthusgaser: i atmosfären. Tongångarna innan mötet har varit nedslående. Många experter tror att mötet kommer få svårt att presentera ett juridiskt bindande avtal. Detta trots att företagen är i behov av tydliga regler.
FN:s klimatpanel har slagit fast att en global temperaturökning på mer än två grader skulle kunna ge katastrofala återverkningar. Havsytan kommer att stiga och extrema väder som stormar och torka öka i antal. År 1997 träffades det första klimatavtalet i Kyoto. I detta förband sig ett antal länder att minska sina utsläpp av växthusgaserväxthusgaser: med 5,2 procent jämfört med 1990 års utsläpp. Kyotoavtalet löper ut år 2012 och därefter finns inget avtal. Därför är mötet i Köpenhamn så viktigt.
Förväntningarna punkterade
Förväntningarna på Köpenhamnsmötet har varit stora. Under hösten har de dock trappats ned gång på gång. Motsättningarna har till stor del varit mellan rikare länder, som vill att fattigare länder som växer snabbt skall ta på sig att minska sina utsläpp, och fattigare länder som vill att de rika länderna skall betala mer för utsläppsminskningarna. Sverige är EUEU::s ordförandeland under hösten och Fredrik Reinfeldt har åkt runt i världen för att försöka övertyga andra länder om att förbinda sig att minska sin klimatpåverkan. Vid ett möte mellan ett antal asiatiska länder och USA i november gick luften ur förhoppningarna på allvar. Där sa USA:s president Barack Obama tillsammans med flera andra ledare att ett bindande avtal troligen inte kommer till stånd under Köpenhamnsmötet. Mötet kommer, enligt ledarna, istället presentera en politisk deklaration där man lovar att få avtalet klart under nästkommande år.
EU i täten
EUEU: har tagit på sig ledartröjan i klimatfrågan. De europeiska klimatmålen är de hårdaste i världen. Till 2020 skall EUEU: minska sina utsläpp av växthusgaserväxthusgaser: med 20 procent jämfört med år 1990. För svensk del innebär det att utsläppen ska minska med 17 procent till 2020. EUEU: har dessutom lagt in en morot för de andra länderna genom att lova att om det kommer till ett globalt klimatavtal kommer EUEU: att minska sina utsläpp med ytterligare 10 procentenheter. De europeiska länderna är också de som hårdast driver på för att en uppgörelse skall nås.
USA sätter mål
Vid mötet kommer Obama att presentera ett preliminärt mål för reduktion av växthusgasutsläpp i USA. Enligt Vita Huset kommer målet att ligga runt 17 procents minskning fram till 2020 och 83 procent fram till 2050 förutsatt att Kina och Indien också förbinder sig att göra utsläppsminskningar. De amerikanska minskningarna har dock referensåret 2005 och inte 1990 som EUEU::s mål har. Detta gör att det amerikanska målet är långt mildare än det europeiska.
USA:s kongress har inte godkänt något bindande mål än och det är inte klart om dom kommer att göra det senare heller. Den stora frågan i USA just nu är hälsovårdsreformer som Barack Obama gått till val på. Klimatfrågan kommer i andra hand och det finns många i kongressen som är mycket kritiska till ett avtal och hävdar att klimatfrågan är överdriven och att ett tvingande avtal riskerar att förvärra den amerikanska lågkonjunkturen.
BRIC-länderna växer mest
De länder där växthusgasutsläppen ökar mest är de så kallade BRIC-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Detta är fyra stora länder med starkt växande ekonomier som ligger utanför den västerländska ekonomiska sfären.
Utsläpp av växthusgaser per capita
ton/capita
Källa: EIA, International Energy Annual 2006
Kina har inför mötet satt ett mål om att landet ska minska sin koldioxidintensitetkoldioxidintensitet: med 40 - 45 procent till 2020. Detta betyder inget tak för utsläppen i sig utan en minskning av hur mycket växthusgaserväxthusgaser: landet släpper ut per enhet BNPBNP:. Med tanke på att Kinas BNPBNP: växer med runt 10 procent per år kan landet troligtvis öka sina utsläpp med 50 procent och ändå nå ett sådant mål. Med undantag för Ryssland så har dock fortfarande BRIC-länderna utsläpp per capitaper capita: som är långt under de utsläpp som vi har i väst.
Företagen är otåliga
I USA växer irritationen bland större företagföretag:. Många företagföretag: drog slutsatsen för flera år sedan att begränsningar i utsläppen är oundvikliga och har önskat att politikerna i kongressen skall sätta upp tydliga regler för hur det ska gå till. Inte minst den amerikanska energisektorn är otålig. Chefen för Duke Energy, ett elbolag som släpper stora mängder koldioxidkoldioxid:, har gått ut och krävt tydliga regler för att företagföretag: som släpper ut stora mängder koldioxidkoldioxid: ska kunna finansiera sin omställning till andra energikällor.
Marknaden kan hantera vad som helst men det den är sämst på att hantera är osäkerhet. Utan ett avtal är det svårt för företag att kunna fatta nödvändiga investeringsbeslut.
I Europa har man kommit mycket längre än i USA men även här finns osäkerheter som försvårar för företagens investeringar. En viktig fråga som måste få ett klarläggande i Köpenhamn är regelverket för de så kallade ’flexibla mekanismerna’. Inom Kyotoprotokollet finns flera så kallade ’flexibla mekanismerflexibla mekanismer:’ som gör att länder och företagföretag: kan betala för utsläppsminskningar som görs i andra länder. Dessa utsläppsminskningar kan sedan betalaren tillgodoräkna sig och handla med som utsläppsrätter. Detta kan komma att vara en viktig pådrivare för att få till stånd europeiska energiinvesteringar i u-länder. För att detta skall komma till stånd måste dock regelverket förtydligas. Marknaden kan hantera vad som helst men det den är sämst på att hantera är osäkerhet. Utan ett avtal är det svårt för företagföretag: att kunna fatta nödvändiga investeringsbeslut.
Hinder för klimatfrågan
En annan viktig fråga är handelshinderhandelshinder:. Sverige ligger långt framme i teknikutvecklingen för exempelvis energieffektiviseringar. Svenska företagföretag: skulle kunna göra mycket nytta och växa genom att exportera gröna tjänstertjänster: och produkter. För att detta skall vara möjligt är det viktigt att den globala marknaden är så öppen som möjligt så de bästa leverantörerna får möjlighet att leverera de lösningar som behövs för klimatfrågan.
