Utsläpp av svaveldioxid

Senast uppdaterad: 2025-05-22

Sedan 1970 har Sveriges utsläpp av Svaveldioxid (SO2) minskat avsevärt på grund av stora omstruktureringar i industrin, minskad användning av olja och ökad användning av fossilfri Elproduktion:elproduktion.

Svenska utsläpp av svaveldioxid har sedan 1990 minskat från 102 Kiloton:kiloton till 15 Kiloton:kiloton 2022, elller med 87 procent. I slutet av 1950-talet började svaveldioxid kartläggas i Sverige, men det var först efter försurningslarmet 1977 som ett mer omfattande kartläggningsarbete startade. Systematisk statistikinsamling inleddes runt 1990 medan tidigare data är uppskattningar. Uppskattat låg utsläppen på nästan 1 000 Kiloton:kiloton 1970, med huvudsaklig källa i förbränning av Fossila bränslen:fossila bränslen och industriprocesser.

Under 1970-talet hade Sverige tillgång till billig olja för uppvärmning, industriell produktion och Elproduktion:elproduktion. Minskningarna av utsläpp från 1970-talet kan tillskrivas omstrukturering av industrin, tekniska förbättringar (särskilt inom skogs- och metallurgisk Industri:industri), skärpta lagar och regler om svavelhalt i bränslen samt kärnkraftens intrduktion.

Utsläppens miljöeffekter

När svaveldioxid (SO2) släpps ut i luften kan den bidra till luftföroreningar som påverkar människors hälsa. SO2 kan omvandlas till svavelsyra i atmosfären, vilket bidrar till bildandet av surt regn. Detta regn kan ha negativa effekter på mark- och vattenmiljöer.

Sur nederbörd leder till att markens PH-värde:pH-värde sjunker, vilket påverkar växtligheten negativt och kan leda till förlust av biologisk mångfald. I skogsområden kan sur nederbörd orsaka skador på träd genom att frigöra giftiga metaller från marken, vilka sedan tas upp av trädens rötter. Det kan också minska trädens Tillväxt:tillväxt och göra dem mer sårbara för sjukdomar och skadeinsekter.

I vattenmiljöer, som sjöar och vattendrag, sänker surt regn pH-värdet och stör den biologiska balansen. Detta kan leda till minskade populationer av fisk och andra vattenlevande organismer. Vissa arter, som lax och öring, är särskilt känsliga för förändringar i PH-värde:pH-värde. Surt regn kan även frigöra skadliga ämnen som aluminium från sjöbottnar, vilket ytterligare skadar vattenlevande liv.