Medianlön efter utbildningsnivå

Senast uppdaterad: 2026-07-06

Det är relativt små skillnader i Medianlön:medianlön mellan personer med och utan gymnasieutbildning i Sverige. Däremot är skillnaderna i Sysselsättning:sysselsättning betydligt större. Det tyder på att utbildningsnivån framför allt påverkar sannolikheten att ha ett arbete, snarare än lönen för dem som arbetar.

Utbildning påverkar främst chansen att få jobb

Lönegolv som begrepp förknippas ofta med minimilöner, alltså den lägsta nivå som löner inte får understiga. I Sverige finns inga lagstadgade minimilöner. I stället förhandlas ingångslöner fram i många Kollektivavtal:kollektivavtal. Det betyder dock inte att lönegolv saknar betydelse på den svenska Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden.

Diagrammet ovan visar sysselsättningsgrad och Medianlön:medianlön efter utbildningsnivå. Medianlönen skiljer sig relativt lite mellan personer med och utan gymnasieutbildning i Sverige. Skillnaderna i Sysselsättning:sysselsättning är däremot betydligt större. Bland personer med förgymnasial Utbildning:utbildning ligger sysselsättningsgraden i dag på drygt 55 procent, vilket är 23 procentenheter lägre än bland personer med gymnasial utbildning.

Det tyder på att utbildningsnivå i högre grad avspeglas i sannolikheten att ha ett arbete än i lönenivån för dem som arbetar. Ju högre Utbildning:utbildning, desto större är sannolikheten att vara sysselsatt.

Produktivitet och trösklar in på arbetsmarknaden

För att förklara skillnader i lönenivåer och varför vissa personer anställs medan andra inte gör det brukar man utgå från Produktivitet:produktivitet. En person anställs när arbetsgivaren bedömer att den produktivitet personen kan tillföra verksamheten överstiger lönekostnaden.

I praktiken är Produktivitet:produktivitet svår att bedöma, särskilt innan en person har fått jobbet. Därför fungerar faktorer som Utbildning:utbildning och arbetslivserfarenhet ofta som signaler. Högre utbildning och längre erfarenhet kan indikera att en person snabbare kan utföra mer avancerade arbetsuppgifter och därmed skapa ett högre ekonomiskt värde. Om lönekostnaden däremot överstiger den förväntade produktiviteten ökar risken att personen inte blir anställd.

Ur ett bredare perspektiv kan arbetslösheten bland personer med kortare Utbildning:utbildning och begränsad erfarenhet öka om de lägsta lönerna sätts för högt. Då blir den produktivitetsnivå som krävs för att motivera en anställning svårare att uppnå. I sådana fall kan minimilöner eller höga ingångslöner bli ett hinder för Sysselsättning:sysselsättning, snarare än ett skyddande lönegolv.

Utvecklingen över tid

I Sverige har denna problematik blivit tydligare över tid. Medianlönerna har ökat för samtliga utbildningsnivåer, men sysselsättningsgraden har bara ökat bland personer med gymnasial och eftergymnasial Utbildning:utbildning.

Förflyttningen syns tydligt när medianlöner och Sysselsättning:sysselsättning efter utbildningsnivå jämförs mellan 2005 och 2024. Samtliga grupper har rört sig uppåt, vilket innebär högre lönenivåer. Skillnaderna i sysselsättning syns i stället i den horisontella förflyttningen. Bland personer med förgymnasial Utbildning:utbildning minskar sysselsättningsgraden från 64,5 procent 2005 till 56,8 procent 2025.