NEET - utanförskap bland unga

Senast uppdaterad: 2026-06-10

NEET:NEET, Not in Employment, Education or Training, är ett internationellt mått på hur stor andel av unga som varken arbetar eller studerar. År 2025 uppgick andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetade eller studerade till fem procent i Sverige, vilket motsvarar drygt 60 000 personer. Andelen var något högre bland kvinnor än bland män men har minskat stadigt under de senaste 15 åren.

Vad är NEET?

NEET:NEET står för Not in Employment, Education or Training och är ett mått på hur stor andel av de unga som varken arbetar eller studerar. Måttet används så väl i Sverige som internationellt för att följa ungas etablering på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden och används ofta ofta i statistik och samhällsdebatter för att beskriva unga människor som står utanför både utbildningssystemet och arbetsmarknad. Jämfört med ungdomsarbetslösheten som mäter andelen unga i arbetskraften som saknar jobb men söker arbete, mäter NEET andelen unga som varken arbetar, studerar eller deltar i Utbildning:utbildning.

Andelen unga som varken arbetar eller studerar har minskat

Andelen unga som varken arbetar eller studerar har varierat över tid. Den högsta nivån noterades under finanskrisen 2009, då drygt nio procent av unga i åldern 15–24 år varken arbetade eller studerade. Därefter har andelen minskat successivt. Coronapandemin ledde till en tillfällig ökning 2020, men under de efterföljande åren har andelen åter minskat. År 2025 uppgick NEET:NEET-andelen till fem procent bland unga i åldern 15–24 år.

Små skillnader mellan män och kvinnor

Skillnaderna mellan män och kvinnor är generellt sett relativt små. Under vissa år har andelen unga som varken arbetar eller studerar varit något högre bland män och under andra år något högre bland kvinnor. År 2025 uppgick NEET:NEET-andelen till 4,8 procent bland män och 5,2 procent bland kvinnor. Sammantaget visar statistiken att utvecklingen över tid har varit likartad för båda könen, även om nivåerna varierat något mellan åren.

Men betydande skillnader mellan inrikes- och utrikes födda

Det finns en tydlig skillnad mellan inrikes och utrikes födda unga. Andelen som varken arbetar eller studerar är betydligt högre bland utrikes födda och har dessutom ökat under de senaste åren. En förklaring är att etableringen i utbildningssystemet och på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden ofta tar längre tid för denna grupp. Faktorer som vistelsetid i Sverige, språkkunskaper, utbildningsbakgrund och tillgång till nätverk kan påverka möjligheterna att komma i arbete eller Utbildning:utbildning.

Bland utrikes födda finns även skillnader mellan kvinnor och män. Utrikes födda kvinnor har en högre NEET:NEET-andel än utrikes födda män, vilket innebär att en större andel kvinnor står utanför både arbete och studier.