Sysselsättningsgrad - internationellt

Senast uppdaterad: 2025-04-29

Sverige har en hög sysselsättningsgrad jämfört med många andra länder. I åldersgruppen 15-74 år har Sverige den fjärde högsta sysselsättningsgraden i EU:EU, efter Nederländerna, Malta och Danmark.

Sysselsättningsgrad , eller Sysselsättningsandel:sysselsättningsandel som det också kallas, visar hur stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp, vanligtvis 15-74 år, som är sysselsatt. Sysselsättningsgraden i Sverige är hög jämfört med andra länder. Under 2024 var genomsnittet i EU:EU en sysselsättningsgrad på nästan 62 procent, vilket är drygt 7 procentenheter lägre än i Sverige. Studerar man istället åldersgruppen 20-64 år har Sverige EU:EU:s fjärde högsta sysselsättningsgrad.

Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du se hur sysselsättningsgraden har utvecklats över tid i olika europeiska länder. I de flesta länder sjönk sysselsättningsgraden under 2009 som en konsekvens av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Sysselsättningsgraden minskade även drastiskt för många länder till följd av Coronakrisens effekter på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden. Efter krisen har det skett en uppgång i samtliga EU:EU länder. Från år 2021 till 2022, mellan åldrarna 15-74 ökade Sveriges sysselsättningsgrad med cirka 2 procentenheter. Island och Grekland ökade mest med nästan 3 procentenheter. Du kan även följa utvecklingen för Sverige månadsvis här .

Förutom konjunkturläget kan sysselsättningsgraden påverkas av befolkningens åldersfördelning , hur många som deltar i gymnasial eller eftergymnasial Utbildning:utbildning, hur väl Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden fungerar och hur olika Arbetsmarknadspolitiska program:arbetsmarknadspolitiska program är utformade. De som deltar i Arbetsmarknadspolitiska program:arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta om de får Lön:lön från arbetsgivaren. Om ersättning betalas ut direkt från staten till person räknas hen dock inte som sysselsatt.